Bakom ordet information finns en mångfasetterad bild som går att närma sig från en rad olika håll. Jag ska försöka skrapa lite på ytan och se vad som kommer fram.
Det första som dyker upp är information i betydelsen kunskap. Informationsspridning blir då kunskapsöverföring. Jag har varit verksam inom datakonsultbranschen och kunnat iaktta två helt olika förhållningssätt till kunskapsöverföring. Det naturliga är öppenhet. Hjälpa varandra. Tipsa och sprida det som är av intresse för att underlätta jobbet. Men synen på kunskapsspridning och öppenheten är inte självklar. Det finns en baksida. Ur ett individualistiskt perspektiv försvagas ställningen för den som sitter på kunskapen om den sprids. Den är inte längre unik utan blir allmän egendom och utbytbar. Det finns ett självklart samband mellan arbetsplatsens inställning till spridning av kunskap och något jag vill kalla arbetsplatsens positionstänk. Skapas en miljö där positionstänk tillåts få fotfäste med beslutshierarkier och löneskillnader så blir det också en effektiv broms för kunskapsöverföring.
Vem ska ha tillgång till information? En berättigad fråga då tillgång på information ger stora fördelar. Hur öppet är arbetsklimatet på din arbetsplats? När du vandrar i korridorer med stängda dörrar vet du att det som avhandlas inte är till för dina öron. Informationen är exklusiv. Anställda får ofta underteckna bindande papper som begränsar spridning av information. Risken för åtal och fällande domar ska göras tydligare. Vilka fördelar uppnås när chefer har tillgång till underställdas email? Tillgången på information är snedvriden. Snowdons avslöjanden om omfattande övervakning av email, telefon och sociala medier visar vikten som tilldelas information på toppnivå. Övervakningen går under namnet PRISM som är en förkortning av “Planning tool for Resource Integration, Synchronization and Management”. Ska allmänheten känna till övervakningens existens? Snowdon som överlämnade uppgifterna till tidningarna Washington Post och The Guardian har begärs utlämnad av USA. Han står anklagad för spioneri. Kännedomen om övervakningens existens är inte till för allmänheten. Spridningen av uppgifterna är åtalbar. Tillgången till information är asymmetrisk. Inställning till jämlikhet är också en fråga om tillgången till information.
Har information någon färg? Konstig fråga kan tyckas. Jag får ta till en liknelse. De flesta som i förberedelserna inför ommålning tagit fram skrapan kan säkert känna igen sig. När de lösa flagorna skrapas bort följer ibland hela det gamla färglagret med och där bakom finns en helt annan och överraskande färg. Så är det också med information. Informationen som kommer i vår väg accepteras oftast rakt av. Men stannar vi upp och ifrågasätter blir vi varse andra nyanser. Bakom argumenteringen döljer sig intressen. Ordval och formuleringar är anpassade för den aktuella målgruppen men här finns också dolda avsikter. Fördelar som uppnås genom påverkan. Den som bestämmer frågeställningarna och sätter agendan styr informationen. Speciellt svårfångat är det som utelämnas. Därför rekommenderar jag att du avsätter 5 minuter och lyssnar till Nina Björks inlägg i P1. Jag tycker hon fångar allt detta på ett bra sätt.
Informationens innehåll kan vara åtråvärd kunskap men också snedvriden desinformation. Fördelningen är snedvriden och långt ifrån allmänna jämlikhetsideal. Informationens färg är svår att upptäcka utan ifrågasättandets filter.