Inflationsspöket

Jag befinner mig i kassan på närbutiken. Varorna lastas upp på bandet som leder in till kassören. Där scannas ean-koden, priserna hämtas och visas på en display som även jag kan se. Slutsumman överraskar. På en direkt fråga svarar kassören att prisökningen är störst på proteiner, kött och fisk. Vissa priser har stigit upp till femtio procent. Matpriserna skenar, inflationsspöket har återvänt.

Riksbanken har fått en från politiken fristående roll. De ska hålla ett vakande öga på priserna. Fram till för ett år sedan var deras problemställning att få upp inflationen till de två procent som var det allmänna målet. Nu är det något helt annat som gäller. Förändringen är drastisk. Vi rör oss med tvåsiffriga tal på inflationen. Vapnet som används för att komma till rätta med den skenande inflationen är räntan, den höjs. Ekonomin måste kylas av, hushållens betalningsvilja ska begränsas. Till de som får svårt med hushållsbudgeten rekommenderar riksbankschefen Thedéen att gå till butiken med lägsta priser.

I andra ändan av räntevapnet har vi bostadsmarknaden. Riksbankens räntechock har fortplantat sig till bankernas bolåneverksamhet. Den direkta effekten har blivit att priserna har störtdykt. På sikt har tydliga orosmoln blivit synliga vid horisonten.

När bostadslån ska skrivas om blir det till en helt annan räntesats. Uppgifter tyder på att redan detta år ska en stor del av lånen förnyas. Stora lån till en högre räntesats. En enkel räkneövning avslöjar allvaret. Med en räntehöjning på 2 procent och ett bostadslån på 3 miljoner ger det en höjd räntekostnad per månad på hela 5.000 kronor. Bankerna kan gotta sig. När ökningen av lånevolymen uteblir kan de hämta mer från varje kund. Däremot är det oklart vilka alternativen är för de som dragit på sig stora bostadslån när marknaden ännu pekade uppåt. Förhandlingssitsen gentemot bankerna när lånen ska förhandlas om är minst sagt dålig. Det blir att gräva djup efter utgiftsposter som kan strykas. Finns de nödvändiga marginalerna?

Räntorna upp och priserna ner, ett tydligt samband på bostadsmarknaden. Vad händer med de som har lånat upp till taket på 85 procent av bostadens värde när bostadspriserna sjunker. Hur reagerar banken när lånet inte längre backas upp av bostadens fallande värde. Vill de ha kompletterande säkerhet eller ställer de krav på försäljning? I bostädernas prisutveckling finns ännu ett allvarligt orosmoln.

Vi kan läsa om varsel inom tech-branschen. Globala företag som Alphabet (Google) varslar 12000 anställda och Meta (Facebook) säger upp 11000. Är det tidiga tecken på vad som är på väg att hända? Massarbetslöshet och inflation. På 70-talet innebar kombinationen som inte kunde förklaras av Keynesiansk konjunkturteori en omprövning. Nyliberalismen inledde sitt segertåg med marknadslösningar. Slår pendeln nu tillbaka? Är det politisk styrning som tar på sig ledartröjan?

This entry was posted in Ekonomi, marknader. Bookmark the permalink.