Buybacks

För många innebär det kommande pensionärslivet en skrämmande omställning. Hur ska all tid disponeras? Från arbetslivets totala dominans till ett överflöd av egen tid. Enligt min erfarenhet blir det en anpassning, tempot går ner, allt tar längre tid. Lägre energinivåer. För min del blir det en hel del tid i kontorsstolen vid skrivbordet. Framför mig finns fönstret ut mot parkeringen. Där kan jag se snötäckta bilar och nästan dagliga besök av en ekorre som också vill ta del av småfåglarnas frön. Framför mig har jag också datorns dubbla skärmar som är fönstret ut till omvärlden. En för mig i det närmaste virtuella värld. Ett ord som ibland dyker upp i rubriker jag scannar av är buybacks, återköp av aktier. För det mesta får ordet en hastig och tillfällig blick av uppmärksamhet för att sedan förpassas till det intetsägande bakgrundsbruset. Men i en artikel associeras buybacks med det för mig bekanta företagsnamnet Cisco. Jag blir tvungen ge artikeln tid.

Cisco var tidigt ute, grundades 1984 i Silicon Valley och hade en explosiv tillväxt på 1990-talet. Globalt intog de en framträdande plats när det gällde utrustning för företagsnätverk. Efter sekelskiftet hände något. Ledningen för företaget vände blicken mot finansmarknaden. De bländades av dess möjligheter. Där finns chanser att skapa värde för aktieägarna med hjälp av återköp av aktier, så kallade buybacks. Effekten av köpen blir att aktiekursen stiger.

Enligt artikeln så spenderade Ciscos ledning inte mindre än 152,3 miljarder dollar på återköp under tidsperioden 2001 till 2022. När jag sett rubriker om buybacks har jag inte kunnat föreställa mig att det rört sig om denna omfattning. Största delen hela 95% av Ciscos nettovinst satsades på återköp. På en aktiemarknad som redan är dopad av pensionspengar och QE så adderades också buybacks.

Vad ligger bakom ledningens val att använda 95% av nettovinsten till återköp. Hur gick resonemanget? Jag hittar två näraliggande motiv. Det första är ren och skär girighet? Styrelsen har utformat företagsledningens ersättning på ett sätt som baseras på bonusar och optionsprogram där aktiekursens utveckling är central. Ledningen gynnade sig själv med besluten. Ett annat motiv är resonemang som blivit allmängods och högsta mode bland ekonomer. De har influerats av de senaste decenniernas riskkapital-tänk? Stuprörsmodellen som pekar på kortsiktig maximering av företagsvärdet. Vad som händer på lite längre sikt är ointressant. Det går alltid att kliva av innan räkningen kommer.

Artikel presenterar ett alternativ till buybacks, satsning på kunnande. Göra nödvändiga investeringar för att behålla sin dominerade ställning på världsmarknaden. Buybacks visar tydligt på skillnaden i ledarskap mellan producentperspektivet, förse och utveckla nätverksprodukter, och finanstänk med sikte på kortsiktigt aktieägarvärde. Från innovation till finansialisering. Industrikapital contra finanskapital.

This entry was posted in Ekonomi, Ledarskap, Strukturomvandling. Bookmark the permalink.