Spotify del 2

Jag har svårt att släppa ämnet från förra inlägget, sagan om Spotify. Den säger något om vår nutid. Ett företag som på kort tid växer från noll till att bli en mäktig aktör. Dominerande inte bara i Sverige utan också internationellt. Omsättningsmässigt och värderingsmässigt passerar Spotify de flesta storföretagen i Sverige men utifrån antalet anställda är det ett litet företag. De är kända för att betala sina anställda höga löner. Ligger i topp statistikmässigt för företag med mer än tusen anställda.

Hur har det varit möjligt? En faktor som känns självklar är den tekniska utvecklingen. Datoriseringen och nätet med dess sammankopplingar skapade helt nya möjligheter. Distributionen av musik kunde ske på ett nytt sätt. Skivbolagens CD produktion ifrågasattes. En faktor jag också vill lyfta fram är de stora skivbolagens ledarskap. Hur de reagerade på omgivningens förändring. Vilka alternativ hade de? De hade kunnat anamma situationen, ta till sig det nya och bygga upp egna interna funktioner. De valde dock en helt annan väg. De reagerade utifrån sin maktposition, vana att bestämma utvecklingen. De förklarade krig mot nedladdning av musik. Det lilla företaget som var föregångare till Spotify, The Pirate Bay, stämdes inför domstol. Skivbolagen skulle med sin maktposition krossa det nya. Omvärldsbevakning och självinsikt saknades. Brister i ledarskap hos de dominerande skivbolag är den andra avgörande faktorn som gjorde Spotify möjlig.

I boken “Den svenska enhörningen storyn om Spotify” av akademikerna Pelle Snickars och Rasmus Fleischer lyfter de fram några viktiga faktorer om företaget. Spotifys ledning rör sig smidigt bland riskkapitalister och skivbolagsdirektörer. Inflödet av pengar sker huvudsakligen genom finansieringsrundor. Det är inga små belopp. Penningstinna riskkapitalister går in med miljardbelopp. Uppenbart finns något i Spotifys storytelling som tilltalar de som sitter med kapital. Med inflödet av finansiering följer också beroende. Helt avgörande för deras tillväxt. Spotify har ingen egen musikproduktion så det finns också ett avgörande beroende till de stora skivbolagen. De som sitter med musikrättigheterna. Spotifys huvudsakliga utflöde är licenskostnader. Resultatmässigt har det varit röda siffror så de har hela tiden tvingats navigera i fältet mellan skivbolagens ledning och riskkapitalister. Om skivbolagens ledning kännetecknas av stor stelbenthet så visar Spotifys ledning stor flexibilitet när de kryssat i krigszonen musiklyssnadet befunnit sig i.

Den senaste tiden allmänna ras på börsen har drabbat Spotify hårt. Värdemässigt har aktien sjunkit till en fjärdedel av aktiens toppnotering. Förutsättningarna förändras radikalt när vägen stängs till finansieringsrundor med allt högre värdering. Vad innebär det? De stora skivbolagen köpte tidigt in sig med minoritetsposter. Är ett troligt scenario att de stora skivbolagen går in och tar över bolaget. Så sluts cirkeln, skivproducenterna har anpassat sig till en strömmande distribution av musik.

This entry was posted in Ledarskap, Strukturomvandling. Bookmark the permalink.