Inflationsspöket

Jag befinner mig i kassan på närbutiken. Varorna lastas upp på bandet som leder in till kassören. Där scannas ean-koden, priserna hämtas och visas på en display som även jag kan se. Slutsumman överraskar. På en direkt fråga svarar kassören att prisökningen är störst på proteiner, kött och fisk. Vissa priser har stigit upp till femtio procent. Matpriserna skenar, inflationsspöket har återvänt.

Riksbanken har fått en från politiken fristående roll. De ska hålla ett vakande öga på priserna. Fram till för ett år sedan var deras problemställning att få upp inflationen till de två procent som var det allmänna målet. Nu är det något helt annat som gäller. Förändringen är drastisk. Vi rör oss med tvåsiffriga tal på inflationen. Vapnet som används för att komma till rätta med den skenande inflationen är räntan, den höjs. Ekonomin måste kylas av, hushållens betalningsvilja ska begränsas. Till de som får svårt med hushållsbudgeten rekommenderar riksbankschefen Thedéen att gå till butiken med lägsta priser.

I andra ändan av räntevapnet har vi bostadsmarknaden. Riksbankens räntechock har fortplantat sig till bankernas bolåneverksamhet. Den direkta effekten har blivit att priserna har störtdykt. På sikt har tydliga orosmoln blivit synliga vid horisonten.

När bostadslån ska skrivas om blir det till en helt annan räntesats. Uppgifter tyder på att redan detta år ska en stor del av lånen förnyas. Stora lån till en högre räntesats. En enkel räkneövning avslöjar allvaret. Med en räntehöjning på 2 procent och ett bostadslån på 3 miljoner ger det en höjd räntekostnad per månad på hela 5.000 kronor. Bankerna kan gotta sig. När ökningen av lånevolymen uteblir kan de hämta mer från varje kund. Däremot är det oklart vilka alternativen är för de som dragit på sig stora bostadslån när marknaden ännu pekade uppåt. Förhandlingssitsen gentemot bankerna när lånen ska förhandlas om är minst sagt dålig. Det blir att gräva djup efter utgiftsposter som kan strykas. Finns de nödvändiga marginalerna?

Räntorna upp och priserna ner, ett tydligt samband på bostadsmarknaden. Vad händer med de som har lånat upp till taket på 85 procent av bostadens värde när bostadspriserna sjunker. Hur reagerar banken när lånet inte längre backas upp av bostadens fallande värde. Vill de ha kompletterande säkerhet eller ställer de krav på försäljning? I bostädernas prisutveckling finns ännu ett allvarligt orosmoln.

Vi kan läsa om varsel inom tech-branschen. Globala företag som Alphabet (Google) varslar 12000 anställda och Meta (Facebook) säger upp 11000. Är det tidiga tecken på vad som är på väg att hända? Massarbetslöshet och inflation. På 70-talet innebar kombinationen som inte kunde förklaras av Keynesiansk konjunkturteori en omprövning. Nyliberalismen inledde sitt segertåg med marknadslösningar. Slår pendeln nu tillbaka? Är det politisk styrning som tar på sig ledartröjan?

Posted in Ekonomi, marknader | Leave a comment

Spotify del 2

Jag har svårt att släppa ämnet från förra inlägget, sagan om Spotify. Den säger något om vår nutid. Ett företag som på kort tid växer från noll till att bli en mäktig aktör. Dominerande inte bara i Sverige utan också internationellt. Omsättningsmässigt och värderingsmässigt passerar Spotify de flesta storföretagen i Sverige men utifrån antalet anställda är det ett litet företag. De är kända för att betala sina anställda höga löner. Ligger i topp statistikmässigt för företag med mer än tusen anställda.

Hur har det varit möjligt? En faktor som känns självklar är den tekniska utvecklingen. Datoriseringen och nätet med dess sammankopplingar skapade helt nya möjligheter. Distributionen av musik kunde ske på ett nytt sätt. Skivbolagens CD produktion ifrågasattes. En faktor jag också vill lyfta fram är de stora skivbolagens ledarskap. Hur de reagerade på omgivningens förändring. Vilka alternativ hade de? De hade kunnat anamma situationen, ta till sig det nya och bygga upp egna interna funktioner. De valde dock en helt annan väg. De reagerade utifrån sin maktposition, vana att bestämma utvecklingen. De förklarade krig mot nedladdning av musik. Det lilla företaget som var föregångare till Spotify, The Pirate Bay, stämdes inför domstol. Skivbolagen skulle med sin maktposition krossa det nya. Omvärldsbevakning och självinsikt saknades. Brister i ledarskap hos de dominerande skivbolag är den andra avgörande faktorn som gjorde Spotify möjlig.

I boken “Den svenska enhörningen storyn om Spotify” av akademikerna Pelle Snickars och Rasmus Fleischer lyfter de fram några viktiga faktorer om företaget. Spotifys ledning rör sig smidigt bland riskkapitalister och skivbolagsdirektörer. Inflödet av pengar sker huvudsakligen genom finansieringsrundor. Det är inga små belopp. Penningstinna riskkapitalister går in med miljardbelopp. Uppenbart finns något i Spotifys storytelling som tilltalar de som sitter med kapital. Med inflödet av finansiering följer också beroende. Helt avgörande för deras tillväxt. Spotify har ingen egen musikproduktion så det finns också ett avgörande beroende till de stora skivbolagen. De som sitter med musikrättigheterna. Spotifys huvudsakliga utflöde är licenskostnader. Resultatmässigt har det varit röda siffror så de har hela tiden tvingats navigera i fältet mellan skivbolagens ledning och riskkapitalister. Om skivbolagens ledning kännetecknas av stor stelbenthet så visar Spotifys ledning stor flexibilitet när de kryssat i krigszonen musiklyssnadet befunnit sig i.

Den senaste tiden allmänna ras på börsen har drabbat Spotify hårt. Värdemässigt har aktien sjunkit till en fjärdedel av aktiens toppnotering. Förutsättningarna förändras radikalt när vägen stängs till finansieringsrundor med allt högre värdering. Vad innebär det? De stora skivbolagen köpte tidigt in sig med minoritetsposter. Är ett troligt scenario att de stora skivbolagen går in och tar över bolaget. Så sluts cirkeln, skivproducenterna har anpassat sig till en strömmande distribution av musik.

Posted in Ledarskap, Strukturomvandling | Leave a comment

Spotify

Sagan om Spotify fascinerar. Uppstickaren som står i centrum när en bransch förändras. På Netflix finns serien “The playlist”. Ingen dokumentär utan en dramatisering om deras förvandling från vision till dominant aktör. Serien har inspirerats av boken “Spotify inifrån”. Nu när jag sett alla sex delarna så lockar det fram några reflektioner.

Först har vi seriens struktur med “rollfördelningen“. Varje del tar sin utgångspunkt från en person och följer förloppet utifrån dennes perspektiv. I första delen är det Daniel Ek som står i förgrunden. Han som personifierat Spotify. Han med visionen, göra musiken tillgänglig för alla, bara ett knapptryck bort. Därefter får vi följa Per Sundin, företagsledaren som representerar musikbranschen som håller på att förändras. Företag som riskerar att köras över när förändringens vindar blåser. Tredje avsnittet är baserat på juristen Petra Hansson. Där visas att uppstickaren även kan spela spelet på de gamlas villkor. Navigera bland befintliga makthavare. Hitta rätt ingångar, liera sig med personer som kan öppna de rätta dörrarna. I fjärde avsnittet följer vi kodaren Andreas Ehn med hans fokus på tekniken. Ligga i framkant, göra det omöjliga, få uppspelningen att starta utan fördröjning. I femte avsnittet ser vi resan ur Martin Lorentzons perspektiv. Affärsmannen med pengarna och den udda personligheten. Hans grundmurade inställning att inget är omöjligt. Det avslutande avsnittet är ur musikernas perspektiv. De många som har svårt att få det att gå ihop. De som inte tillhör den lilla skara som når toppen.

Uppdelningen, att se på vad som hände ur olika perspektiv känns viktig. Något som kan tillämpas på ett allmänt plan. Jag kan direkt referera till min egen erfarenhet inom databranschen. Visserligen börjar den bli en aning ålderstigen men uppdelningen med synpunkter från olika perspektiv var något jag saknade. Onekligen viktigt för att bygga en helhet. Göra det lättare att hantera interna konflikter. Se brytningspunkten mellan personliga intressen och vad som gagnar organisationen. En aspekt av ledarskap.

Den andra frågeställningen som dyker upp hos mig när jag ser serien är “vad är en marknad“. Den traditionella synen får sig en rejäl törn. Bilden att marknaden är där producent möter konsument och när båda aktörerna kommer överens om priset sker en transaktion. Inte en siffra rätt om man vill beskriva vad som hände med musikbranschen. Musikkonsumenten erbjuds gratis tillgång. Skivbolagen mobiliserar enorma resurser för att försvara sin position. Nätets möjligheter förändrar distributionen i grunden. Transaktioner sker inte mellan konsument och producent av musik utan någon annan stans, mellan andra aktörer. Hur ska det beskrivas när marknadsbilden inte passar in?

En tredje frågeställning som vi får se prov på i serien är “kampen om fördelningen“. Förutom ett fåtal och hyllade artister har de flesta som vill hålla på med sin musik en ständig ekonomisk kamp att få det att rulla runt. De behöver hitta en försörjning. Skivbolagen kämpar med näbbar och klor för att bevaka sina intressen. Deras existens sätts på spel. Naturligtvis mobiliserar de sina resurser. I allt detta finns uppstickaren Spotify som kliver in på arenan och tar för sig. Fördelningen är inte given. Är det aktörernas maktposition som avgör vem som får vad.

Posted in marknader, Strukturomvandling | Leave a comment