Vart är vi på väg

“På spåret” är ett tittarkärt program. Där ställs frågan vart är vi på väg?. En resa med järnväg tar sin början där destinationsorten är okänd. Två lag med kändisar tävlar. Med hjälp av kluriga ledtrådar ska målet för resan växa fram. Vem kommer först med namnet på resmålet. Programmet har sina poänger även om resandet kommit lång ner i mina prioriteringar. Frågan vart är vi på väg väcker mitt intresse. Kan den användas i andra sammanhang. Den får bli utgångspunkten för dagens fundering.

Låt oss börja på en övergripande samhällsnivå. Frågan vart är vi på väg borde ha högsta prioritet. Besluten idag skapar förutsättningar för var vi hamnar imorgon. Fortsätter nuvarande trender tornar många mörka moln upp sig på framtidshimlen. Oväder på gång? Resursbrist, miljöförstöring, accelererande klyftor i samhället, skuldberget som bara växer, nationalistiska tankar som fått fäste och väcker upp spöken från krigsgravarna. Mörkt, dystert, deppigt. Var finns ljuset, kursändringen och framtidsvisionerna?

Alla eller nästan alla är eniga om problemen men väldigt lite åstadskoms. När beslut fattas är det andra faktorer som styr. Incitamentsstrukturen är felaktig. Tillväxt har en central plats. Värdeladdningen i ordet håller dock på att ändras. Från honnörsord med positiv klang till insikt om dess omöjlighet. Evig tillväxt fungerar inte när resurserna är ändliga.

Hur är det på företagsnivå. Är frågan vart är vi på väg relevant. Jag får gräva i mina erfarenheter. Referensramen är data-branschen. Företag där kunnandet hos medarbetarna är den stora tillgången. Hur hanteras detta? Vilken diskussion förs om kunskap, dess förändring och framtiden?

Jag vill dock stanna upp vid en annan fråga. Uppdelningen i kunskapsområden. Frågan kan tyckas självklar men här vill jag höja varningsflagg. Revirintressen skymmer sikten. När positioner inom organisationen står på spel får en nykter syn på kunskap ge vika. Förlegade projektorganisationer är också ett hindrar för att få en tydlig bild av kunskapsområden. I följande inlägg berör jag detta.

Från min referensram framträder tre olika kunskapsområden. Teknik, utveckling och applikationskunnande. Tre skilda områden som kräver helt olika typer av kunskap. Naturligtvis behöver dessa områden specificeras ytterligare men det är en första grundläggande uppdelning. Åter till frågan vart är vi på väg? Beroende på kunskapsområde hamnar vi på helt olika platser.

Inbyggda i frågan är också en tidsdimension. Kunnande som firade triumfer igår och fungerar halvdant idag är helt förlegat imorgon. Kunnande är en form av färskvara. En färskvara som för företag inom IT-branschen är en fråga om överlevnad. Hur står det till med synen på kunskap? Är sökarlyktan påslagen och kompassen inställd på morgondagens kunskap?

This entry was posted in Okategoriserade. Bookmark the permalink.