Buybacks

För många innebär det kommande pensionärslivet en skrämmande omställning. Hur ska all tid disponeras? Från arbetslivets totala dominans till ett överflöd av egen tid. Enligt min erfarenhet blir det en anpassning, tempot går ner, allt tar längre tid. Lägre energinivåer. För min del blir det en hel del tid i kontorsstolen vid skrivbordet. Framför mig finns fönstret ut mot parkeringen. Där kan jag se snötäckta bilar och nästan dagliga besök av en ekorre som också vill ta del av småfåglarnas frön. Framför mig har jag också datorns dubbla skärmar som är fönstret ut till omvärlden. En för mig i det närmaste virtuella värld. Ett ord som ibland dyker upp i rubriker jag scannar av är buybacks, återköp av aktier. För det mesta får ordet en hastig och tillfällig blick av uppmärksamhet för att sedan förpassas till det intetsägande bakgrundsbruset. Men i en artikel associeras buybacks med det för mig bekanta företagsnamnet Cisco. Jag blir tvungen ge artikeln tid.

Cisco var tidigt ute, grundades 1984 i Silicon Valley och hade en explosiv tillväxt på 1990-talet. Globalt intog de en framträdande plats när det gällde utrustning för företagsnätverk. Efter sekelskiftet hände något. Ledningen för företaget vände blicken mot finansmarknaden. De bländades av dess möjligheter. Där finns chanser att skapa värde för aktieägarna med hjälp av återköp av aktier, så kallade buybacks. Effekten av köpen blir att aktiekursen stiger.

Enligt artikeln så spenderade Ciscos ledning inte mindre än 152,3 miljarder dollar på återköp under tidsperioden 2001 till 2022. När jag sett rubriker om buybacks har jag inte kunnat föreställa mig att det rört sig om denna omfattning. Största delen hela 95% av Ciscos nettovinst satsades på återköp. På en aktiemarknad som redan är dopad av pensionspengar och QE så adderades också buybacks.

Vad ligger bakom ledningens val att använda 95% av nettovinsten till återköp. Hur gick resonemanget? Jag hittar två näraliggande motiv. Det första är ren och skär girighet? Styrelsen har utformat företagsledningens ersättning på ett sätt som baseras på bonusar och optionsprogram där aktiekursens utveckling är central. Ledningen gynnade sig själv med besluten. Ett annat motiv är resonemang som blivit allmängods och högsta mode bland ekonomer. De har influerats av de senaste decenniernas riskkapital-tänk? Stuprörsmodellen som pekar på kortsiktig maximering av företagsvärdet. Vad som händer på lite längre sikt är ointressant. Det går alltid att kliva av innan räkningen kommer.

Artikel presenterar ett alternativ till buybacks, satsning på kunnande. Göra nödvändiga investeringar för att behålla sin dominerade ställning på världsmarknaden. Buybacks visar tydligt på skillnaden i ledarskap mellan producentperspektivet, förse och utveckla nätverksprodukter, och finanstänk med sikte på kortsiktigt aktieägarvärde. Från innovation till finansialisering. Industrikapital contra finanskapital.

Posted in Ekonomi, Ledarskap, Strukturomvandling | Leave a comment

Inflationsspöket

Jag befinner mig i kassan på närbutiken. Varorna lastas upp på bandet som leder in till kassören. Där scannas ean-koden, priserna hämtas och visas på en display som även jag kan se. Slutsumman överraskar. På en direkt fråga svarar kassören att prisökningen är störst på proteiner, kött och fisk. Vissa priser har stigit upp till femtio procent. Matpriserna skenar, inflationsspöket har återvänt.

Riksbanken har fått en från politiken fristående roll. De ska hålla ett vakande öga på priserna. Fram till för ett år sedan var deras problemställning att få upp inflationen till de två procent som var det allmänna målet. Nu är det något helt annat som gäller. Förändringen är drastisk. Vi rör oss med tvåsiffriga tal på inflationen. Vapnet som används för att komma till rätta med den skenande inflationen är räntan, den höjs. Ekonomin måste kylas av, hushållens betalningsvilja ska begränsas. Till de som får svårt med hushållsbudgeten rekommenderar riksbankschefen Thedéen att gå till butiken med lägsta priser.

I andra ändan av räntevapnet har vi bostadsmarknaden. Riksbankens räntechock har fortplantat sig till bankernas bolåneverksamhet. Den direkta effekten har blivit att priserna har störtdykt. På sikt har tydliga orosmoln blivit synliga vid horisonten.

När bostadslån ska skrivas om blir det till en helt annan räntesats. Uppgifter tyder på att redan detta år ska en stor del av lånen förnyas. Stora lån till en högre räntesats. En enkel räkneövning avslöjar allvaret. Med en räntehöjning på 2 procent och ett bostadslån på 3 miljoner ger det en höjd räntekostnad per månad på hela 5.000 kronor. Bankerna kan gotta sig. När ökningen av lånevolymen uteblir kan de hämta mer från varje kund. Däremot är det oklart vilka alternativen är för de som dragit på sig stora bostadslån när marknaden ännu pekade uppåt. Förhandlingssitsen gentemot bankerna när lånen ska förhandlas om är minst sagt dålig. Det blir att gräva djup efter utgiftsposter som kan strykas. Finns de nödvändiga marginalerna?

Räntorna upp och priserna ner, ett tydligt samband på bostadsmarknaden. Vad händer med de som har lånat upp till taket på 85 procent av bostadens värde när bostadspriserna sjunker. Hur reagerar banken när lånet inte längre backas upp av bostadens fallande värde. Vill de ha kompletterande säkerhet eller ställer de krav på försäljning? I bostädernas prisutveckling finns ännu ett allvarligt orosmoln.

Vi kan läsa om varsel inom tech-branschen. Globala företag som Alphabet (Google) varslar 12000 anställda och Meta (Facebook) säger upp 11000. Är det tidiga tecken på vad som är på väg att hända? Massarbetslöshet och inflation. På 70-talet innebar kombinationen som inte kunde förklaras av Keynesiansk konjunkturteori en omprövning. Nyliberalismen inledde sitt segertåg med marknadslösningar. Slår pendeln nu tillbaka? Är det politisk styrning som tar på sig ledartröjan?

Posted in Ekonomi, marknader | Leave a comment

Spotify del 2

Jag har svårt att släppa ämnet från förra inlägget, sagan om Spotify. Den säger något om vår nutid. Ett företag som på kort tid växer från noll till att bli en mäktig aktör. Dominerande inte bara i Sverige utan också internationellt. Omsättningsmässigt och värderingsmässigt passerar Spotify de flesta storföretagen i Sverige men utifrån antalet anställda är det ett litet företag. De är kända för att betala sina anställda höga löner. Ligger i topp statistikmässigt för företag med mer än tusen anställda.

Hur har det varit möjligt? En faktor som känns självklar är den tekniska utvecklingen. Datoriseringen och nätet med dess sammankopplingar skapade helt nya möjligheter. Distributionen av musik kunde ske på ett nytt sätt. Skivbolagens CD produktion ifrågasattes. En faktor jag också vill lyfta fram är de stora skivbolagens ledarskap. Hur de reagerade på omgivningens förändring. Vilka alternativ hade de? De hade kunnat anamma situationen, ta till sig det nya och bygga upp egna interna funktioner. De valde dock en helt annan väg. De reagerade utifrån sin maktposition, vana att bestämma utvecklingen. De förklarade krig mot nedladdning av musik. Det lilla företaget som var föregångare till Spotify, The Pirate Bay, stämdes inför domstol. Skivbolagen skulle med sin maktposition krossa det nya. Omvärldsbevakning och självinsikt saknades. Brister i ledarskap hos de dominerande skivbolag är den andra avgörande faktorn som gjorde Spotify möjlig.

I boken “Den svenska enhörningen storyn om Spotify” av akademikerna Pelle Snickars och Rasmus Fleischer lyfter de fram några viktiga faktorer om företaget. Spotifys ledning rör sig smidigt bland riskkapitalister och skivbolagsdirektörer. Inflödet av pengar sker huvudsakligen genom finansieringsrundor. Det är inga små belopp. Penningstinna riskkapitalister går in med miljardbelopp. Uppenbart finns något i Spotifys storytelling som tilltalar de som sitter med kapital. Med inflödet av finansiering följer också beroende. Helt avgörande för deras tillväxt. Spotify har ingen egen musikproduktion så det finns också ett avgörande beroende till de stora skivbolagen. De som sitter med musikrättigheterna. Spotifys huvudsakliga utflöde är licenskostnader. Resultatmässigt har det varit röda siffror så de har hela tiden tvingats navigera i fältet mellan skivbolagens ledning och riskkapitalister. Om skivbolagens ledning kännetecknas av stor stelbenthet så visar Spotifys ledning stor flexibilitet när de kryssat i krigszonen musiklyssnadet befunnit sig i.

Den senaste tiden allmänna ras på börsen har drabbat Spotify hårt. Värdemässigt har aktien sjunkit till en fjärdedel av aktiens toppnotering. Förutsättningarna förändras radikalt när vägen stängs till finansieringsrundor med allt högre värdering. Vad innebär det? De stora skivbolagen köpte tidigt in sig med minoritetsposter. Är ett troligt scenario att de stora skivbolagen går in och tar över bolaget. Så sluts cirkeln, skivproducenterna har anpassat sig till en strömmande distribution av musik.

Posted in Ledarskap, Strukturomvandling | Leave a comment