Hur ska historien beskrivas på ett övergripande plan? En berättelse om utveckling från det enkla till det komplexa, stegvisa framsteg till något bättre. Finns alternativ? Jag tar hjälp av en klassiker, Karl Polanyis (1886-1964) “The Great Transformation” som kom ut 1944. Jag hittar den svenska översättningen från 2012 i min egen bokhylla där den fastnat i väntelistan och samlat damm.
Polanyi beskriver tiden från slutet av 1700-talet fram till 1940. En period med stora samhällsförändringar. Det jag tar med mig är den dynamik han lyfter fram. Spänningen mellan marknadens expansion och samhällets reaktion när avigsidorna blir tydliga. Till en början har marknaden en underordnad roll. Den är inbäddad i samhället. Men dess roll ökar och blir dominerande. Med expansion följer också effekter som riskerar en fungerande samhällsorganisationen. Reaktionen kommer och marknadens dominerande ställning trycks tillbaka. Mönstret känns aktuellt. Sedan 1970-talet fram till idag har marknadsmekanismer tagit ett allt starkare grepp om utvecklingen. Blivit dominerande. Även om motreaktionerna ännu inte fått något större genomslag är tendenser väl synlig.
Jag lyfter fram skolan som exempel. Med skolpengen möjliggjordes marknadens införande i det som en gång var den gemensamma sfären. I Sverige har marknadsskolan fått ett starkt genomslag. Internationella jämförelser gör gällande att vi tagit marknadsexperimentet längst. Det är snart 30 år sedan skolpengen infördes. Nu börjar vi se effekterna. Skolan som ska vara en möjlighet att motverka segregationen har istället förstärkt den. Skolföretagen har ekonomiska incitament att få till klasser där eleverna är självgående medan den kommunala skolan har ansvar att erbjuda skola till alla. Det tillämpade kösystemet underlättar snedrekryteringen till skolorna. Listan med negativa effekter av marknadsskolan kan göras lång. Rapporter från fältet är ofta entydiga. Marknadsmekanismen får allvarliga konsekvenser för skolan. Bland politiker är skolan en icke-fråga, märkligt. Om vi använder Polanyis begreppsapparat så kommer inte samhällets reaktion från etablerade politiker utan från civilsamhället, främst den direkt inblandade lärarkåren.
Polanyi lyfter fram guldmyntfoten som ett viktigt begrepp. Grunden för dåtidens trygghet i transaktionerna. Valutasystemet måste vara stabilt när handeln växte. Idag har marknadsmekanismen helt tagit över det globala valutasystemet. Vi har också sett marknadssystemets avigsida, instabiliteten. Bubblor byggs upp och spricker. Lehman Brotherskraschen 2008 fick globala följder när den amerikanska bostadslånemarknaden löpte amok. Kreditvärdigheten ifrågasattes och orsakade en tvärnit på kreditmarknaden. Hur ska man se på reaktionerna från centralbankerna världen över när de räddade marknadssystemet från kollaps genom massiva stödåtgärder? Skapas istället en gigantisk ojämlikhet när pengar pumpas ut på tillgångsmarknader? Vilken form kommer samhällets reaktion att ta?
Det går också att använda begreppen marknadsmekanismernas expansion och samhällets reaktion på dagens ödesfråga, miljön. Marknadstänket har fått ett globalt genomslag. Tillväxt, är ledordet för dagens företag. I styrelserummens kortsiktiga beslutsövervägande finns ingen plats för vår gemensamma miljö. Forskarvärlden slår larm så problemen med utvecklingen är synliga. Politiker samlas. Nu senast i Glasgow, COP26. Resultatet blir gemensamma deklarationer men avståndet till konkreta åtgärder är stort. Hamnar politiker i beslutsångest när de kontaktas av marknadsföreträdarnas lobbyister.
Polanyis analys känns aktuell även idag. När perspektivet dras ut så finns dynamiken, marknadens expansion och samhällets motreaktion. Marknadssystemet måste bäddas in och underordnas för ett fungerande samhälle.