HTML5

Enigheten runt html5 är nästan total. De stora drakarna som MicroSoft, Google, Apple och Adobe verkar helt eniga. Framtiden tillhör html5. MicroSoft talar inte längre om Silverlight utan framhåller html5. Google har anammat linjen helt. Adobe som haft en dominerande ställning med sitt Flash har börjat tänka om. Av de stora är det bara Oracle som valt en annan kurs. De kör fram JavaFx som klientdel. Är det ett sätt att mjölka ut mera från Sun-köpet? Vad har html5 när nästan alla pratar om det och ger det sitt stöd?

Appar har varit i ropet. Apple var först på plan med försäljning/marknadsföring av applikationer till sin iphone via appstore. Android market var inte långt efter. Med appar menar jag “native” applikationer som körs direkt i devicens operativ. Det finns en grundläggande skillnad gentemot applikationer som körs i enhetens browser. Om applikationen görs för webläsare kan den köras i alla enheter förutsatt att en webläsare finns installerad. Applikationen är inte begränsad till en viss typ av enhet. Appar gjorda för iphone kan bara köras i en iphone. Ska applikationen göras tillgänglig för en androidtelefon så måste den skrivas om på nytt. Det finns klara fördelar med en webapplikation. Den blir mer generell och kan användas i ett större antal devicer. Fördelarna överväger även om det finns en problematik med skillnader mellan olika webläsare.

En av argumenten för appar har varit de större möjligheter utvecklaren haft när han kommer närmare hårdvaran jämfört med en webapplikation. Html5 har dock öppnat många nya möjligheter för applikationer i webläsaren. Några av de möjligheter som tillförts är local storage, webSocket och html-element som audio, video och canvas plus mycket mer. Jag vill dock lyfta fram något som inte tillhör de stora landvinningarna utan utgör en liten liten detalj. Vi förflyttar oss ner på tag-nivå och där finns numera möjligheten till attributet data-nn=”namn”. Där nn kan vara en valfri benämning och namn ersättas med dess definition. Ett användningsområde jag direkt ser är att använda attributet för koppling till de dynamiska delarna från backend. I “namn” anges definitionen av de uppgifter som ska hämtas från serverdelen. Klienten gör en beställning av definitionen via ajax och backend returnerar svaret lämpligen i JSON då hanteringen i javascript underlättas. I javascript finns också de “selectors” som gör uppdateringen enkel av taggens dynamiska delar.

Vad är det som gör denna möjlighet så bra i mina ögon. Jo, attributet utgör gränsytan mellan designern och utvecklaren. Designerns verktyg är html/css och attributet är kontaktytan till utvecklaren. Designer sätter attributets namn och utvecklarens uppgift är att utifrån namnet fylla den aktuella taggen med data från backend. Attributet utgör en utmärkt länk mellan designer och utvecklare. Vi får att designer inte behöver lära sig templates för aktuellt framework utan han kan koncentrera sig på html:n. Om templates är utvecklaren område kan hans dubbeljobb undvikas då han inte behöver skapa templates på designerns förlaga. Den lilla detaljen kan ersätta templates!

This entry was posted in Programmering. Bookmark the permalink.