Bokstavskombinationer. Är vi på väg in i ett språk bestående av bokstavskombinationer. Ibland får man det intrycket. Långa ord och uttryck rationaliseras ner till några enstaka bokstäver. Inte lätt att hänga med. Hur får vi fatt på vad som döljer sig bakom dessa förkortningar? I globaliseringens spår hittar vi en av dessa bokstavskombinationer, TTIP.
TTIP står för Transatlantic Trade and Investment Partnership. Ett handelsavtal mellan USA och EU som håller på att förhandlas fram. Inget att yvas över kan tyckas. Avlägsna handelshinder som tullar, regleringar och restriktioner för investeringar. En naturlig utveckling i en allt mer globaliserad värld. Men avtal brukar också innehålla finstilt text. Villkor som sällan ögnas igenom men som får stor betydelse vid tvister. TTIP är inget undantag. Den finstilta texten har fått namnet ISDS.
Investor-state dispute settlement eller ISDS ska utgöra ett skydd för investerare. Det ger globala företag rätten att stämma ett land om de inför regler som påverkar företagets vinst. Tvister ska avgöras i privata skiljedomstolar helt utan insyn. Motsättningen mellan de globala företagens vinster och allmänhetens intressen kan inte göras tydligare. Representanter utsedda i demokratiska val riskerar att få sina handlingsmöjligheter begränsade. Demokrati contra privata vinster.
Det går att peka på en rad områden där det allmänna står mot det privata. Hur kommer vi tillrätta med hoten mot miljön. Framtida generationers levnadsvillkor. Ett sätt att hantera de långsiktiga miljöhoten är regleringar. Men regleringar kan också slå mot enskilda globala företags vinstmöjligheter. Röstas regleringar igenom finns en uppenbar risk för motreaktioner från globala företag. Stämning på mångmiljardbelopp till en privat skiljenämnd.
Ett annat område är arbetsmiljön. Vilka regler ska gälla på en arbetsplats? Regler är till för att “skydda” den svagare parten. Införs TTIP blir den ett skydd för den starkare parten, investerarna. Den Amerikanska arbetslagstiftningen som är betydligt sämre sett ur de anställdas perspektiv riskerar att bli norm även på denna sida av Atlanten. Beteckningen “race to bottom” får ett innehåll. Minsta möjliga reglering. Inget skydd för de svaga på arbetsmarknaden. Inget skydd för framtida generationer. Globala företags vinstmöjligheter är viktigare.
Debatten om vinstbegränsningar i välfärden hamnar i ett helt annat läge om internationella investerare som satsat pengar i svenska skolor kan stämma staten om regleringar införs.
En försmak av vad som är på väg kan Vattenfalls agerande i Tyskland vara. Efter Fukushima katastrofen togs i Tyskland ett regeringsbeslut att stänga ner kärnkraftverken. Alla reaktorer ska vara ur drift till 2022. Nu har vattenfall stämt den tyska staten på på hela 4,7 miljarder euro, motsvarande 43 miljarder svenska kronor. Ledningen för Vattenfall menar att den tyska regeringens beslut skadar Vattenfall och vill därför ha ersättning.
Ska globala företag ha rätten att överpröva demokratiska fattade beslut om de anser att deras vinster påverkas?
Använd gärna en halv timme och titta igenom följande program från Finlänsk TV
Mer uppgifter finns bla här