Varifrån kommer idéer? Finns de alltid närvarande. Väntar på att plockas upp, bli medvetna och materialiseras. Om iden ska slå igenom krävs någon eller några som driver frågan. Arbetar med dess genomförande. Andra gör motstånd vill blockera. De flesta ställer sig passiva. Tillhör du ide-givarna eller är du som jag en medlem av den stora passiva och anonyma massan? De som mer eller mindre stängt av sin egen kreativitet. Alla kan inte komma med förändringar. Däremot är vi alla deltagare i samhällets förändringsprocess, strukturomvandling.
En sådan förvandling har musikbranschen genomgått. I mitten av 50-talet köpte mina föräldrar en ny radiogrammofon. Det hette så på den tiden. Förutom att lyssna till radiosändningar på mellanvågsbandet kunde vi spela skivor. Stenkakor eller som det också kallades 78-varvare. Musikutbudet var begränsat. Skivorna har förändrats EP, LP och CD. Utbudet har ökat. Den stora förändringen kom med internet. Strömmande musik innebär näst intill obegränsat utbud. Ofta till låg kostnad då distributionen är nästan gratis.
En som lyft fram entreprenörens roll i samhällsomvandlingen är Joseph Schumpeter (1883-1950). Entreprenören ser möjligheten. Det kan vara helt nya varor, förändrade produktionsmetoder eller så hittar hen nya kombinationer av något redan befintligt. Enligt Schumpeter är det entreprenören som inifrån företagen driver utvecklingen. Där den neoklassiska teorin ser rörelsen mot jämvikt menar han att innovationer förstör jämvikten. Han har också satt namn på det som får ge vika, kreativ förstörelse. Nya produkters framgång bygger på att något annat slås ut. En som verkar i Schumpeters anda är Jan Jörnmark som i några av sina böcker i bild dokumenterat begreppet skapande förstörelse.
Olof Stenhammar räknas som en av de stora svenska entreprenörerna. Han införde derivathandel i Sverige genom börsbolaget OM. I hans bok “Det ordnar sig” beskrivs den mödosamma arbetet från ide-fasen och uppstarten 1984 fram till försäljningen 2008. Förändringsprocessen som han beskriver väcker några funderingar. Var har vi det som fått ge vika när derivathandel gjorde sitt segertåg? Vem har fått stå tillbaka?
En annan fundering är idéernas svårfångade konsekvenser. Stenhammar har till en början svårt att förstå betydelsen av handelns digitalisering. Något som senare visade sig vara en viktig ingrediens i företagets framgång. Den röda tråden i boken är nätverkandets betydelse. Lobbingverksamhet för att få med inflytelserika personer. En tillräckligt stark maktbas måste upprättas för att stå emot motarbetande krafter.
Inom databranschen finns gott om exempel på entreprenörer som har idéer och ser nya möjligheter. Med entusiasm och inlevelse samlar de en liten grupp omkring sig. De tror på iden. Ger den fullt fokus. Ledordet är engagemang. Naturligtvis finns det en hake. Pengar. Dom sätter gränsen för omfattningen. Förverkligandet av idéer kräver resurser i form av pengar. Alla inblandade behöver försörjning, lön.
I detta läge kommer an annan aktör in i bilden. Ett namn de fått är affärsänglar. Änglar i betydelsen osjälviska och beskyddande är missvisande. De är snarare beräknande riskkapitalister med fokus på ekonomin. Deras motiv är ekonomiskt vinning. De vill ha utdelning på sitt kapital.
Är det i denna potentiella konflikt mellan ide och pengar vi får se ett mönster som ofta upprepas. Entreprenören driver fram iden. De flesta idéer behöver tid och kontrollen flyttas sakta över till ekonomin. Den blir styrande för beslut. Entreprenörens roll tonas ner. Vi har ett maktskifte från ide till ekonomi. Ofta får vi se entreprenören manövreras ut från företaget.