Finansialisering, ordet gör krumbukter på tungan. Vill inte sitta ihop. Även om det gör motstånd vid uttalet har det blivit vanligt i texter där samhället ska beskrivas. Ordet förtjänar en undersökning. Vad står det för? Är det ett begrepp som bidrar till förståelsen av en kaotisk samtid? Jag börjar med en sökning på nätet.
En av träffarna pekar på nätets stora uppslagsbok, Wikipedia. Där läser jag att finansialisering har sitt ursprung i avregleringarna av de finansiella marknaderna som skedde under 1970- och 80-talet. En förändring som inte bara kunde iakttas i Sverige utan också i en lång rad andra länder. Finansiella transaktioner kontrollerades inte längre nationellt utan tilläts ske på en internationell nivå. Nationsgränserna utgjorde inget hinder för kapital. Marknaden blev global.
Finansialisering ska försöka belysa nutida tendenser. Sätta strålkastarljuset på förändringar och göra de synliga. För att komma begreppet närmare betraktar vi det från olika utgångspunkter.
Från ett individuellt plan är det två tendenser som kopplas ihop med finansialisering. Först har vi bostadsmarknadens utveckling. Ombildningen av hyresrätter till bostadsrätter har skapat underlag för en massiv ökning av finansiella transaktioner. De boende tvingas till livslång skuldsättning och i de nybildade bostadsrättsföreningarnas bokslut ser vi också stora skuldbelopp. Den andra tendensen är uppbyggnaden av pensionssparandet. Genom kopplingen till fonder och aktiemarknaden har dessa marknader fått och får rejäla tillskott. Ett konstigt samband skapas med de gamlas trygghet.
Även i ett företagsperspektiv finns tendenser som förknippas med finasialisering. I större företag skapas nya avdelningar som sysslar med placeringar på finansmarknaden. Vi uppmärksammas på denna utveckling när vi ser rubriker om felspekulationer i en storleksordning som äventyrar hela företagets existens. Det ökade fokus som “shareholders value” fått brukar också förknippas med finasialisering. Företagets börsvärde sätts i centrum. Något som kännetecknar riskkapitalbolag. Där är också ökad belåningsgrad en av hörnpelarna vilket ger näring till finansmarknaden. Den tredje utgångspunkten blir utifrån ett övergripande, samhälleligt perspektiv. Med uppdelningen i en real och finansiell sektor blir det tydligt att den finansiella sektorn ökat kraftigt under de senaste 30-åren. Kreditexpansionen betraktas som ekonomins motor. En global marknad med mängder av nya finasiella instrument har växt fram.
Finansialisering är ett värdefullt paraplybegrepp. Frågan är hur den förändring som lyfts fram ska tolkas med en mänsklig värdeskala.