Mitt fönster mot databranschen är fyllt av gammalt bråte. Sikten är begränsad. Ibland glimmar det till och jag blir varse något nytt och fräscht. Men nyheter ställer krav. Lägga till förändringar i kunskapsportföljen eller bli bortforslad av marknadens monstertruck som schaktar bort det gamla. I dagens fundering vill jag ta upp några tendenser som enligt min mening innebär stora förändringar inom branschen.
Under många år har relationsdatabaser varit allenarådande. Gränsytan till dessa databaser är SQL. Här finns hela spannet från Oracle över IBM:s inbyggda databas i iSeries-maskinerna till Microsofts Access som tog databasen till skrivbordet. Här har vi också webbapplikationernas defaktostandard MySQL. Tabeller och kolumner är byggstenarna. Allt definierat i förväg. Men det är också svagheten. Fasta definitioner är begränsande när förändringar blivit vardagsmat. Om kolumner ska ändras eller läggas till krävs en hel del timmar för att få den nya strukturen på plats.
Graph-databaser som neo4j erbjuder en helt annan flexibilitet. Här lagras uppgifterna i noder och relationer. Begreppet node kan närmast jämföras med en rad i tabellen hos en traditionell databas. På samma sätt som tabellraden har kolumner så har noden properties. Noderna kopplas samman med relationer. Medan relationsdatabasen har en låst struktur är graph-databasen flexibel. Properties och relationer kan läggas till dynamiskt. Här finns möjligheter till en helt annan dynamik i datahanteringen.
När de stora spelarna på marknaden som Microsoft och Adobe fasar ut sina satsningar på Silverlight respektive Flash för att hoppa på HTML5-tåget innebär det i mina ögon något extra. Alla som slagit in på andra spår bör ta sig en riktig funderare över framtiden. När det sker en sådan likriktning av de ledande företagen inom branschen går det inte att blunda.
Även om branschen är väldigt teknikfixerad lyser något annat in genom mitt fönster. Idéer om hur arbetet ska organiseras. Första punkten i det agila manifestet är Individuals and interactions over processes and tools. Individen står i centrum och frågan om motivation har fått en ny belysning. Den gamla incitamentsstrukturen med löneförmåner och titlar kastas överbord. Istället pekas på självorganisering och hög grad av självkontroll över arbetssituationen. Bort med de gamla ”command and control” strukturerna. På de arbetsplatser jag varit verksam har jag ofta förundrats över det stora kunnande som funnits men inte utnyttjats. Organisationen har förhindrat frigörandet av motivation och kreativitet. Här finns en stor skiljedelare. Företag som inte kan ta vara på denna potential får svårt. Dels att behålla personal och dels att klara av konkurrensen med företag som har motiverade medarbetare.
Den fjärde tendensen jag vill peka på är öppenheten. Ett vitt begrepp. Jag har ofta undrat över utvecklingen som går under namnet “open source”. Hur har den varit möjlig? Inte låsa in och bevaka sin källkod utan istället göra det rakt motsatta. Lägga ut källkoden. Alla kan ta del av den på nätet. Något som etsats sig fast i mitt minne är när jag för några år sedan var på en konferens. Talaren hade presenterat sitt projekt. Det var open source. En röst hördes från publiken. Frågan ställdes om han inte kände rädsla att någon skulle ta koden och därmed begränsa inkomstmöjligheten. Svaret kom blixtsnabbt. Det är bara bra. Då har jag ytterligare ett säljargument vid nästa kundbesök. Men öppenhet är inte bara open source utan är också mycket annat. Nätet erbjuder en näst intill oändlig informationskälla som drivs av tankegångar om öppenhet. En variant på detta är publiceringen av öppna data. Myndigheter som lägger ut rådata på nätet. Öppenhet är en attityd som förändrar mycket