Jag har vänt många blad i min ålderskalender. Det är över ett halvt sekel sedan jag växte upp på landsbygden i det Västerbottniska inlandet. En uppväxt som jag delar med många av mina generationskamrater. Men förändringens vindar var tydliga i byalivet. När den sjuåriga folkskolan var avklarad fanns ett framtidsalternativ som lyste klart. Överge föräldragenerationens slitsamma småbrukarliv och bege sig in till tätorten. Där fanns jobben. Där fanns framtiden. Börja ett nytt liv under helt andra förhållanden. Ta del av möjligheterna. Det nya livet drog. Så såg livet ut för ett halvt sekel sedan. Mina individuella erfarenheter är en del i en stor samhällsomvandling. Avfolkningen av landsbygden. Flytten från land till stad.
Det finns också en samhällsomvandling som är av senare datum. En del kallar det övergången från industrisamhället till tjänstesamhället. Antalet sysselsatta i traditionella arbetaryrken minskar medan allt fler samlas inom tjänstemannakåren. På det individuella planet kan vi läsa många skildringar om “klassresan” från arbetarkvarterens knappa miljö och klättringen uppåt. Ta sig in bland medelklassen och tillägna sig deras annorlunda eller ska vi säga lite “finare” vanor. Det är också en flytt. Flytten från arbetarkvarteren till medelklasstillvaron i andra stadsdelar.
Vi lämnar historien. Hur ser det ut idag? Vilken flytt eller ska vi kalla det klassresor står vi inför idag? Hur ser dagens strukturförändring ut? Vilka vindar blåser? Att bege sig in i framtiden är förenat med stor osäkerhet. En gissningslek. Men låt oss ändå göra ett försök.
Professor Stefan Fölster får bli vår ciceron. Han har nyligen kommit ut med en forskningsrapport som finansierats av “Stiftelsen för strategisk forskning”. Studien bygger på en metodik som använts i en amerikansk undersökning. Den utgår från yrkesklassificeringen. I dessa granskas förekommande arbetsmoment i detalj. Arbetsmomenten sätts sedan i relation till utvecklingen inom datorisering och robotisering.
Hur kommer datorer och robotsystem att påverka arbetslivet? Slutsatsen i undersökningen är att 53 procent av dagens anställda beräknas kunna ersättas av digital teknik under de två kommande decennierna. Hälften av de som är sysselsatta idag! Inom 20 år! Ingen liten förändring och nästan alla branscher berörs. Dagens arbetslöshet på 7-8 procent skulle för 40 år sedan betraktats som katastrof. Vad har vi då att vänta inom bara 20 år om automatiseringen slår ut hälften av de som är sysselsatta idag? Vilka klassresor har vi att vänta på det individuella planet?
En artikel som adresserar klassresan från arbetarmiljö till medelklasstillvaro är “Vi lever i ballongsamhället – och det riskerar spricka” av Lundaforskaren Mats Alvesson. Han målar upp en bild där vi gått från pyramidsamhället till ballongsamhället. Vi har fått ett samhälle som som är uppblåst av tomt innehåll. Han skriver bland annat
“Samhället i dag liknar en ballong, vars svällande “midja” utgörs av en växande medelklass som sysslar med symbolverksamhet. Vi får yrken utan innehåll, titelinflation, överutbildning.” … “Man jobbar med planer och prat, med ettor och nollor, med att skapa efterfrågan och entertainment, med människoförbättring och management, med varumärkande och verksamhetsförändring.”
Han vill lyfta fram frågan om arbetets innehåll. Ifrågasätter statusjakten.
När resan gick från land till stad fanns en morot. I staden fanns jobben. Möjligheterna lockade. I klassresan från arbetarmiljö till medelklasstillvaro fanns också en morot. Få det bättre. Tjänstesektorn växte så jobben fanns. Hur ser perspektivet ut idag? Står vi idag inför en klassresa som går mot samhällets botten? Där jobben saknas och moroten bytts ut mot piskan. En mörk framtidsbild. Vilka diskussioner och beslut måste tas idag för att öppna för positivare möjligheter.