Marknad vs planering

Historien går igen” är ett uttryck som då och då lyfts fram. Likheter finns mellan berättelser ur historien med iakttagelser från samtiden. Skeenden och diskussioner känns igen. När jag på en av mina dagliga promenader lyssnar till en podcast som diskuterar boken “Folkrepubliken Walmart” väcks gamla minnen till liv. Visst känner jag igen debatten där planering ställs mot marknad. Men många decennier har passerat. Den gången tystnade debatten när nyliberalismens marknadsfundamentalister tog ett stadigt grepp om agendan.

Walmart är ett amerikanskt jätteföretag. Enligt Wikipedia har varuhuskedjan 11300 butiker fördelade i 27 länder. Antalet anställda är 2,2 miljoner. Deras omsättning är i storleksordningen som motsvarar Sveriges BNP. Med andra ord tillhör Walmart de stora globala jättarna, fullt jämförbar med många länder.

Om den ekonomiska planeringen gick i graven med Sovjetunionens fall 1991 så verkar den komma tillbaka bakvägen via jätteföretag där Walmart är ett utmärkt exempel. En intressant jämförelse görs med en annan stor amerikansk varuhuskedja, Sears. De följde den gängse nyliberala rättesnöret och införde intern konkurrens mellan avdelningarna. Den skulle stärka utvecklingen. Ingen bra strategi skulle det visa sig. Konkurs följde. Hos Walmart finns ingen intern marknad, utan alla jobbar efter en övergripande planering. Med sina logistikkedjor har de tagit planeringen till nästa nivå.

På marknaden är det priset som förmedlar informationen. Med ökad efterfrågan stiger priset och signalerar till producenterna att öka produktionen. Så fungerar modellen som är tänkt att vara en bild av verkligheten. Ett antal årtionden har gått sedan planhushållningsdebatten tystnade. Mycket har hänt. Med den digitala revolutionen har förutsättningen förändrats. Idag finns tillgång till omfattade information, big data, och processorkraft för bearbetningen. Möjligheter som ger planering trumf på hand.

På ett annat sätt har marknaden också avslöjat sina brister. Efterfrågan på en marknad motsvaras av köpkraften, behoven är något annat. Där vi har stora skillnader mellan köpkraft och behov finns öppningar för en planerad lösning. Bostadsmarknaden är ett bra exempel. Det finns behov av billiga bostäder inte minst för de som ska skaffa sig ett första boende. Medan marknaden bygger för de med köpkraft. De som kan betala lite extra.

Har författarna till boken, Phillips och Razworski, fått upp spåret på en ny möjlighet. Kan den offentliga sektorn plocka upp tråden och ersätta NPM med ett nytt sätt att hantera sin verksamhet.

Hos mig väckte podden minnen från en gammal debatt men skapade också tillräckligt intresse för att sätta upp boken på min att läsa lista.

This entry was posted in Historia, Organisation, Uncategorized. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *