Betalning, innan jag plockar ihop min matkasse passerar jag kassan. Betalar med några hundralappar och en tjuga. Kassören godkänner inte min tjugo-kronors sedel. Han visar att tjugan trots vattenstämpel är av fel storlek. En gammal sedel som inte längre gäller som betalning. Den är värdelös. Snopet, kontanter som inte accepteras som betalningsmedel. Nu är det inte bara gamla sedlar utan hela kontanthanteringen som är på väg bort. Allt fler ställen accepterar bara kortbetalning. Hanteringen blir smidigare. Med kort automatiseras manuellt arbete. Sedlar och mynt ersätts av elektroniska pengar.
Går vi tillbaka dryga hundra år i tiden så diskuterades vem som skulle ha rätt att ge ut sedlar. I slutet av 1800-talet kunde banker trycka sina egna sedlar men i början av 1900-talet fick Riksbanken efter en övergångsperiod ensamrätt till sedelutgivningen. Då var sedlar och mynt det enda betalningsmedlet. Först långt senare efter datorernas genombrott kom korthanteringen igång på allvar.
Om sedlar och mynt gällde vid förra sekelskiftet så är det elektroniska pengar som gäller idag. Det som saknas är diskussionen om rätten att ge ut pengar. Frågan är om Riksbanken ska ha ensamrätt att skapa elektroniska pengar på samma sätt som de fick ensamrätt att trycka sedlar. Idag skapar bankerna elektroniska pengar, en summa på ett konto, genom utlåning.
Bieffekten av att banker skapar elektroniska pengar är ett växande skuldberg. Antingen är det stater som hamnar i skuldfällan som Grekland eller så är det privata som via bostadslån får problem när bostadsbubblan spricker.
Kvantitativa lättnader eller kort och gott QE är ett annat sätt att skapa pengar. Centralbanker köper tillgångar på finansmarknaden. När amerikanska FED har aviserat att de ska upphöra med QE så tar den europeiska centralbanken ECB över stafettpinnen. Dess chef Mario Draghi har meddelat att de avser att göra köp i storleksordningen sextio miljarder euro per månad. Belopp som är svåra att greppa. Storleksmässigt motsvarar summan tio gånger Sveriges statsbudget. Riksbankschefen Stefan Ingves har också annonserat att Riksbanken ska börja med QE.
De bieffekter vi ser av QE är annorlunda. Enorma belopp pumpas in i finansmarknaden. Avsikten är att det ska bli en spridning, nedsippringseffekt, men den ser vi väldigt lite av. Centralbankerna köper tillgångar för enorma belopp. Följer vi tråden blir nästa fråga vad säljarna gör av intäkterna från försäljningen. För aktörer på finansmarknaden måste en återinvestering på marknaden de känner till ligga nära till hands. Här finns möjligheterna. Här finns avkastningen. Effekterna av QE stannar kvar inom finansmarknaden. Priser på tillgångar skjuter i höjden. Aktörerna har hamnat i en guldsits. Bonusar av sällan skådat slag förekommer. Finanssektorn tillgodogör sig alla fördelar med QE medan vi andra får läsa om deras utdelningsfester.
Skapandet av dagens sedlar, elektroniska pengar, måste lyftas fram i diskussionen. Vi får inte skapa skuldfällor eller gynna finansmarknaden. Skapandet av pengar måste kopplas till hela samhällets utveckling.