Den lilla staden Bretton Wood (USA) stod värd för en konferens om finansiella och monetära frågor under juli månad 1944. Representanter för de allierade länderna samlades för att diskutera hur 30-talets djupa ekonomiska kris inte skulle upprepas. Ett system med fasta växelkurser förordades för att uppnå stabilitet. Den amerikanska dollarn garanterade ett fast inlösningsvärde gentemot guld (god as gold) medan övriga valutor knöts till dollarn. USA utnyttjade sin starka ställning. Dollarn blev reservvaluta. Ett annat resultat av diskussionerna blev bildandet av Internationella Valutafonden (IMF) och en föregångare till Världsbanken. Institutioner som senare kom att bli viktiga verktyg i nyliberalismens segertåg. När begreppet Washington Consensus myntades hade nyliberalismen erövrat institutionerna. Länder som sökte lån ställdes inför politiska krav. De skulle öppnas för fri-handel och göra åtstramningar i de offentliga utgifterna.
Bretton Wood systemet gällde hela 50- och 60-talet men 1971 kom förändringen. I ett tal den 15 augusti tillkännager president Nixon att dollarns knytning till guld inte längre gäller. Nixon nämner inte Vietnamkrigets kostnader som orsaken utan lyfter istället fram de spekulationer som förekommit mot dollarn. Aktörerna på valutamarknaden hade växt sig starka. Kan Nixons åtgärd ses som ett erkännande och eftergift gentemot marknadskrafterna? Industriepoken var på väg att avlösas av finansmarknaden som den dominerande ekonomiska kraften.
Som nästa hållpunkt av betydelse för nyliberalismens segertåg plockar jag fram kriget i mellanöstern med den efterföljande oljekrisen 1973. Kraftiga prisstegringar på olja följde. Relativprisförändringen skapade omställningsproblem för ekonomierna. Följden blev den djupaste lågkonjunkturen sedan andra världskriget. Keynsianismens konjunkturteori började ifrågasättas. Chicagouniversitetet med förgrundsgestalten Milton Freidman (1912-2006) var självsäkra kritiker och förordade nödvändigheten av helt andra åtgärder. Fria marknader var lösningen. Friedman fick Nobel-priset i ekonomi 1976. Ett tecken på att hans ideer fått genomslag och accepterats.
Militärkuppen i Chile 1973 då den demokratiskt valde presidenten Salvador Allende störtades av chilensk militär under ledning av Augusto Pinochet blev inledningen på genomförande och en första test av Chicago-skolans nyliberalistiska idéer i full skala. Militären tog hand om oppositionen medan ekonomer som fått sin utbildning vid Chicago-universitetet genomförde omvandlingen. Sänkte skatterna, införde frihandel, skar ner på den offentliga sektorn och privatiserade.
Reaganeran (1981-1989) i USA och Thatcherregimen (1979-1990) i Storbritannien betraktas som viktiga årtionden när nyliberalismens flyttar fram sina positioner. Hur såg det ut här i Sverige? Vilken väg tog samhällsutvecklingen? Nyliberalismen har dominerat både regeringspartier och opposition från början av 80-talet. Listan på förändring kan göras lång. Bank- och kredit-avregleringar öppnar vägen för bankernas utlåning och spekulation. Valutaavregleringen blir inkörsporten för globaliseringen. Hög arbetslöshet accepteras när inflationen ska bekämpas. Pensionspengarna blir spekulationskapital när de satsas på börsen. Skattesänkningar tillsammans med budgetkrav har starkt begränsat den offentliga sektorn. Istället ska stat och kommun överhuvudtaget inte äga företag. En massiv privatisering har följt. Nyliberalismens omvandling av samhället!
I Naomi Kleins Chockdoktrinen finns en lång rad detaljerade beskrivningar av hur nyliberalismen införs. En metod som ofta återkommer är att samhällsförändringen ska genomföras snabbt. Utnyttja förvirringen vid krig eller naturkatastrofer och innan någon opposition hinner samla sig. Boken rekommenderas! Ett viktig bidrag i samtidshistorien.
Hur nyliberalismen sprids finns också i tidsmässigt mera närliggande exempel. EU:s, ECB:s och IMF:s krav på politiska åtgärder i Grekland är tydliga tecken. Den nyliberala doktrinen har trumf på hand gentemot demokratin.
När jag nystat i nyliberalismens segertåg har jag två lösa trådändar. Frågor som är obesvarade. Den första är varför dess tankegångarna fick så starkt fäste i den socialdemokratiska ledningen. En drastisk kursändring från det som gällde under 70-talet. Var det ekonomers inflytande? När ekonomierna krisar på 70-talet vände sig många ekonomer efter något annat än Keynsianismen. Då fanns Chicagoskolan färdiga lösningar. Den andra och mera grundläggande frågan är varför denna stora förändring av samhället kunnat ske utan demokratisk diskussion. Det som borde var politikens kärna. Samhällets färdriktning.