Jag sitter vid köksbordet. En bekant är på besök. I samtalet över en kopp kaffe lyfter han fram begreppet gigekonomi. En beteckning som kommer från musikbranschen. Artisten tar på sig enstaka spelningar, gig, mot betalning.
Begreppet lockar fram min nyfikenhet. Är det något som beskriver tendenser i samhället. Förändringar av arbetslivet. Från en tid av livslånga anställningar till en tid med tillfälliga påhugg.
Vi är nu en allt glesare skara som minns innebörden av vad livslång anställning betydde. Den som tog sin början som springgrabb. För att sedan efter några års lärlingstid övergå till fullvärdig medlem av arbetsstyrkan. Allt under samma tak. Men den tiden är borta sedan länge.
Nu talar mycket för att arbetsmarknaden bättre beskrivs med begreppet gigekonomi. Visserligen är frilansare inget nytt men fenomenet ökar i omfattning, sprids. Når branscher där det inte förekommit tidigare. När jag på nätet söker uppgifter ser jag undersökningar som pekar på att hela 15 procent av arbetsstyrkan definieras ingå i gruppen. För mig en överraskande stor andel. Men det viktigaste är att andelen ökar snabbt. Arbetsmarknaden är under förändring.
Om produktionen delas in i varor och tjänster har de senare ökat sin andel. I kombination med förbättrade kommunikationer som nätets snabba förbindelser ger kan många uppgifter utföras på distans. Behovet av närvaro på den fysiska arbetsplatsen är inte längre ett måste. Rätt kompetens är viktigare än fysisk närvaro. Nätet har också bidragit till utvecklingen på ett annat sätt. Genom att minska avståndet mellan den som har tillgången/kunnandet och där behovet finns underlättas utbytet. Marknadsplatser har flyttat in på nätet. På ett övergripande sätt kan digitaliseringen och globaliseringen beskrivas som förutsättningar för utvecklingen.
Utvecklingen ger företagen större flexibilitet. Behövs en specifik kompetens tillfälligt kan den lätt hämtas in. Det blir lätt att ställa om och göra förändringar. Dessutom minskar administrationen. Med egen anställd arbetskraft tillkommer lagar och bestämmelser som måste hanteras. Ur ett företagarperspektiv finns vinster att hämta. Det driver på utvecklingen.
Vad innebär förändringen för utförarna. Något som kan läggas på plussidan är bättre möjlighet att styra sin arbetstid. Men den kan också vändas till sin motsats om behovet av intäkter tvingar fram en ständig beredskap. I ett långsiktigt perspektiv kan negativa sidor identifieras. Hur blir det med pensioner, ersättningar vi arbetslöshet, sjukdom och semester. Tryggheten blir lidande.
En tryggad ålderdom, försörjningsmöjligheter när uppdrag uteblir och ekonomiska garantier för att klara sjukdomsperioder är inte något som enligt min mening ska lösas på individnivå. I dagens samhälle som kännetecknas av totalt beroende ligger frågan hos samhället. Tryggheten finns i kollektivet.
Trygghetsfrågorna får mig att tänka på basinkomst. Är gigekonomi komplimenterat med basinkomst en dynamisk duo.
