Trygghet

Trygghet är ett begrepp värt att lyftas fram. Till den slutsatsen kommer jag när jag på nätet läser om Googles “Project Artistotele”. En undersökning hur arbetsgrupper fungerar. De var ute efter framgångsreceptet för väl fungerande team. Resultatet är en smula överraskande. Den viktigaste framgångsfaktorn är inte att teamet består av högpresterande och kunniga individer utan det är hur interaktionen i gruppen fungerar. Undersökningen kom fram till att psykologisk trygghet är den viktigaste faktorn. Att känna trygghet i sin arbetssituation tillsammans med sina arbetskamrater. Empati och samarbete istället för individualism och konkurrens. Helheten blir större än summan av delarna om dynamiken mellan individerna tas med i ekvationen.

Jag gräver i minnesbilder från ett långt arbetsliv. Hur ser det ut? Stämmer det att trygghet är den viktigast faktorn för väl fungerande arbetslag? Visst hittar jag stöd för slutsatsen. När prestige och kampen om inflytande har lagts åt sidan växer tryggheten och arbetsresultatet blir en vinnare. När känslan av acceptans från sina arbetskamrater infinner sig ökar tron på sig själv. Spärrar och blockeringar löses upp. Vilka är dina erfarenheter när du gör en återblick med trygghet som raster?

Trygghet som framgångsfaktor för grupper har fått för liten uppmärksamhet. Det finns gott om exempel där tankegångar som går i motsatt riktning lyfts fram och utgör underlag i beslutsfattandet. Ett tydligt exempel är när företagsledningen vill konkurrensutsätta delar av företaget. Ha outsoursing som ett alternativ. Istället för att försöka skapa trygghet skapas osäkerhet. Detsamma kan sägas om försöken inom skolväsendet att förbättra kvalitén genom införandet av förstelärare. En konkurrenssituation mellan lärare skapas. När det är trygghet och samarbete inom kollegiet som borde stimuleras.

Även inom lagidrotten finns det lärdomar att hämta från Googles undersökning. Ofta får vi höra från nöjda fotbollstränare att konkurrenssituationen är bra på alla platser. Men uttalandet visar också på en underskattning av gruppdynamiken. Tryggheten är viktig för att spelarna ska kunna växa och plocka fram hela sin kapacitet. En som gått mot strömmen i detta fall är Graham Potter. Östersunds förre tränare som använt udda metoder för att skapa trygghet i spelartruppen. Säkert en bidragande orsak till Östersunds oväntade framgångar.

Kombineras Gooles undersökning om gruppdynamikens betydelse med Daniel Pinks mera individuella argumentation om motivation så får vi en spännande koppling som pekar i en bestämd riktning. Trygghet och respekt inom gruppen paras ihop med självbestämmande och att ha arbetsuppgifter som både ställer frågor och har ett tydligt syfte. Ord som ofta framhålls i debatter och som utgör underlag för beslut får omvärderas. Konkurrens är negativ för gruppdynamiken och penningincitament hämmar motivationen. Dags för nytänk! Har vi här de första byggstenarna för arbetsplatsernas demokratisering?

This entry was posted in Demokrati, Organisation, Samarbete. Bookmark the permalink.