Finansialisering

Posted on May 24, 2017 by mhn

Finansialisering, ordet gör krumbukter på tungan. Vill inte sitta ihop. Även om det gör motstånd vid uttalet har det blivit vanligt i texter där samhället ska beskrivas. Ordet förtjänar en undersökning. Vad står det för? Är det ett begrepp som bidrar till förståelsen av en kaotisk samtid? Jag börjar med en sökning på nätet.

En av träffarna pekar på nätets stora uppslagsbok, Wikipedia. Där läser jag att finansialisering har sitt ursprung i avregleringarna av de finansiella marknaderna som skedde under 1970- och 80-talet. En förändring som inte bara kunde iakttas i Sverige utan också i en lång rad andra länder. Finansiella transaktioner kontrollerades inte längre nationellt utan tilläts ske på en internationell nivå. Nationsgränserna utgjorde inget hinder för kapital. Marknaden blev global.

Finansialisering ska försöka belysa nutida tendenser. Sätta strålkastarljuset på förändringar och göra de synliga. För att komma begreppet närmare betraktar vi det från olika utgångspunkter.

Från ett individuellt plan är det två tendenser som kopplas ihop med finansialisering. Först har vi bostadsmarknadens utveckling. Ombildningen av hyresrätter till bostadsrätter har skapat underlag för en massiv ökning av finansiella transaktioner. De boende tvingas till livslång skuldsättning och i de nybildade bostadsrättsföreningarnas bokslut ser vi också stora skuldbelopp. Den andra tendensen är uppbyggnaden av pensionssparandet. Genom kopplingen till fonder och aktiemarknaden har dessa marknader fått och får rejäla tillskott. Ett konstigt samband skapas med de gamlas trygghet.

Även i ett företagsperspektiv finns tendenser som förknippas med finasialisering. I större företag skapas nya avdelningar som sysslar med placeringar på finansmarknaden. Vi uppmärksammas på denna utveckling när vi ser rubriker om felspekulationer i en storleksordning som äventyrar hela företagets existens. Det ökade fokus som “shareholders value” fått brukar också förknippas med finasialisering. Företagets börsvärde sätts i centrum. Något som kännetecknar riskkapitalbolag. Där är också ökad belåningsgrad en av hörnpelarna vilket ger näring till finansmarknaden. Den tredje utgångspunkten blir utifrån ett övergripande, samhälleligt perspektiv. Med uppdelningen i en real och finansiell sektor blir det tydligt att den finansiella sektorn ökat kraftigt under de senaste 30-åren. Kreditexpansionen betraktas som ekonomins motor. En global marknad med mängder av nya finasiella instrument har växt fram.

Finansialisering är ett värdefullt paraplybegrepp. Frågan är hur den förändring som lyfts fram ska tolkas med en mänsklig värdeskala.

Posted in Historia | Leave a comment

Antropocen

Posted on April 15, 2017 by mhn

Föreläsningssalen i Bildmuseet är fullsatt. Extrastolar måste fram. Många har sökt sig till Sverker Sörlins föreläsning om antropocen. Åselesonen med förflutet vid Umeå Universitet och numera professor vid KTH. Han kom nyligen ut med boken “Antropocen – En essä om människans tidsålder”. Idehistorikern som med andra vägval hade räknats in i den västerbottniska berättartraditionen.

Antropocen står för den tidsålder då människans verksamhet påverkar jordens klimat och ekosystem. Befinner vi oss där? När gick vi i så fall in i den nya tidsåldern? Frågor som behöver få ett svar om vi ska ha en gemensam referensram att utgå ifrån vid samtal och diskussioner. Sörlin ger en glimt av forskningsfronten med idéer och personer som lämnat viktiga bidrag.

Jag lämnar föreläsningen och byter perspektiv. Vi förflyttar oss till mitten av 1900-talet. En levande landsbygd. I byarnas små gårdar fanns stora barnkullar. En viktig del i försörjningen var några kor. På somrarna strövade de fritt i skogarna och återvände till enkla sommarvisten för kvällens mjölkning. Åkerarealen, möjligheten till vinterfoder utgjorde begränsningen på kreatursbesättningens storlek. Min far hade med hacka och spade utökat den odlingsbara marken. Den skulle göras enklare att bruka genom att rensas på sten såväl stor som små. De större stenblocken förflyttades med stubbrytare. Både tidsödande och tålamodskrävande. Ett otacksamt jobb som motiverades med ett långt tidsperspektiv, kommande generationer. Runt åkrarna fanns beviset i form av stenrösen av imponerande storlek.

Påverkan av naturen var trots allt liten. Den begränsades av den manuella energin. När jag ser följande nutida bild från tarsandsfälten i Alberta Canada inser jag att det är något helt annat.

Påverkan av landskapet är total. Här är det inte fråga om hacka och spade. Den energi som behövs för omvandlingen av landskapet kommer från oljan. Källan för vår tids stora samhällsförändring. Även om jämförelsen från min barndom haltar så går det inte att förneka människans påverkan på naturen har tagit en helt annan proportion under de senaste femtio åren. Allt har möjliggjorts genom omvandlingen från starkt begränsad manuell energi till extern energi i form av olja.

Om extern energi kan knytas till antropocen så kan också befolkningsutvecklingen ses i direkt proportion till människan påverkan av naturen. Det har formligen skett en befolkningsexplosion de senaste hundra åren. Även om takten i befolkningsökningen börjar avta ökar fortfarande jordens befolkning.

Jordens befolkning ökar numerärt medan andra arter minskar eller till och med försvinner. Utifrån ett enkelt numeriskt samband så har människan blivit av allt större betydelse.

Vi lever i antropocen och människans vägval har stor betydelse för vilka förhållanden som möter framtida generationer. Är det inte dags att fundera på vad som ska vara vägledande för våra beslut. Ifrågasätta tillväxt och kortsiktiga vinstintressen.

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Politikens spelplan

Posted on March 24, 2017 by mhn

Håller det politiska fältet att förändras? Enligt min uppfattning är svaret på frågan ja. I brist på personliga kontakter in i de politiska irrgångarna baseras min uppfattning enbart på allmänna uppgifter från media. Numer får vi också räkna in nätet till media då tidningsvärlden anpassar sig allt mer till den nya tekniken. Jag samlar ihop några punkter som ligger till grund för min uppfattning.

Först har vi PR-byråernas intåg. De har fått stort inflytande på politikernas uppträdande och argumentering. Här i Sverige är tydligaste tecknet på denna tendens moderaternas omvandling under kampanjen “nya moderaterna” för drygt 10 år sedan. Med PR-gurun Per Schlingmanns hjälp mejslades en säljande fasad fram. Begreppet “arbetarparti” togs över och ett individualistiskt synsätt sattes i fokus för det gemensamma. Debatten dominerades med ett konsekvent förhållningssätt. Argumenteringen hamrades in och de firade triumfer i valmanskåren. Med PR-byråernas intåg har politiken blivit en vara som ska säljas in.

En fortsättning på denna förändring läser jag om i VK. Det är PO Ågrens artikeln “Psykografisk profilering i politikers tjänst”. Han lyfter fram företaget Cambridge Analytica och deras modell som går under namnet OCEAN. Metoden kallas också femfaktormodellen. Så här beskriver Ågren modellen.

Individen analyseras med avseende på hennes öppenhet inför nya idéer, upplevelser och liknande (openness), samvetsgrannhet i form av noggrannhet, självdisciplin och liknande (conscientiousness), extraversion i form av social förmåga, vänlighet i form av tillit och samarbetsvilja (agreeableness) samt neuroticism i form av ångestbenägenhet, impulsivitet och stresskänslighet.

Med hjälp av information från individens agerande på nätet som inlägg, gillaklick och sökningar kan en psykografisk profil skapas. Den används sedan för individanpassad riktad reklam. I sin presidentvalskampanj använde Trump företaget Cambridge Analytica. Efter segern i valet hämtade han sin stabschef från företagets styrelse.

De stora nätföretagens affärsmodell har sin största tillgång i uppgifter om personers agerande. Stora datamängder samlas in. Med dagens datorkraft blir de möjliga att hantera. Lägger vi till psykologiskt kunnande och reklamens allt mer sofistikerade metoder kan specialanpassat budskap riktas ner på personnivå. Ett tydligt exempel på detta ser jag när jag på nätet söker efter en boktitel. Det dröjer inte länge innan jag i mitt vidare surfande stöter på erbjudanden om böcker med liknande innehåll. Vad blir resultatet när valpropaganda specialkonstrueras för att presenteras på personnivå? Går det gemensamma förlorat?

En annan tendens som skymtar fram i debatten är om politikernas handlingsutrymme håller på att krympa. Vi får höra politiker referera till EU:s regelverk när frågor diskuteras. Förändringen stöter på patrull med hänvisning till belutsfattade i Bryssel. Utifrån en annan aspekt går det också att peka på de valda politikernas minskade inflytande. Runt politiker byggs stora staber upp. De förekommer inte på valsedlar, röstas inte fram men har ändå stort politiskt inflytande. Politiker är också utsatta för lobbying. En verksamhet som har miljardomsättning. Storföretagen vill påverka politikerna så besluten blir gynnsamma för deras verksamhet. De folkvalda politikerna blir ansiktet utåt. Besluten fattas någon annanstans.

I politikens förändring kan jag inte gå förbi det amerikanska presidentvalet. Även om den politiska debatten har kännetecknats av att de inblandade alltid talat förbi varandra har onekligen Trump förändrat scenen. Han kommer med det överraskande och är omöjlig att förutse. Med påståenden och ageranden tar han politiken in på scenkonstens domäner. Politik som ett skådespel för folket.

Politikens spelplan håller på att förändras. Vad blir konsekvenserna för demokratin?

Posted in Demokrati | Leave a comment