Politikens spelplan

Håller det politiska fältet att förändras? Enligt min uppfattning är svaret på frågan ja. I brist på personliga kontakter in i de politiska irrgångarna baseras min uppfattning enbart på allmänna uppgifter från media. Numer får vi också räkna in nätet till media då tidningsvärlden anpassar sig allt mer till den nya tekniken. Jag samlar ihop några punkter som ligger till grund för min uppfattning.

Först har vi PR-byråernas intåg. De har fått stort inflytande på politikernas uppträdande och argumentering. Här i Sverige är tydligaste tecknet på denna tendens moderaternas omvandling under kampanjen “nya moderaterna” för drygt 10 år sedan. Med PR-gurun Per Schlingmanns hjälp mejslades en säljande fasad fram. Begreppet “arbetarparti” togs över och ett individualistiskt synsätt sattes i fokus för det gemensamma. Debatten dominerades med ett konsekvent förhållningssätt. Argumenteringen hamrades in och de firade triumfer i valmanskåren. Med PR-byråernas intåg har politiken blivit en vara som ska säljas in.

En fortsättning på denna förändring läser jag om i VK. Det är PO Ågrens artikeln “Psykografisk profilering i politikers tjänst”. Han lyfter fram företaget Cambridge Analytica och deras modell som går under namnet OCEAN. Metoden kallas också femfaktormodellen. Så här beskriver Ågren modellen.

Individen analyseras med avseende på hennes öppenhet inför nya idéer, upplevelser och liknande (openness), samvetsgrannhet i form av noggrannhet, självdisciplin och liknande (conscientiousness), extraversion i form av social förmåga, vänlighet i form av tillit och samarbetsvilja (agreeableness) samt neuroticism i form av ångestbenägenhet, impulsivitet och stresskänslighet.

Med hjälp av information från individens agerande på nätet som inlägg, gillaklick och sökningar kan en psykografisk profil skapas. Den används sedan för individanpassad riktad reklam. I sin presidentvalskampanj använde Trump företaget Cambridge Analytica. Efter segern i valet hämtade han sin stabschef från företagets styrelse.

De stora nätföretagens affärsmodell har sin största tillgång i uppgifter om personers agerande. Stora datamängder samlas in. Med dagens datorkraft blir de möjliga att hantera. Lägger vi till psykologiskt kunnande och reklamens allt mer sofistikerade metoder kan specialanpassat budskap riktas ner på personnivå. Ett tydligt exempel på detta ser jag när jag på nätet söker efter en boktitel. Det dröjer inte länge innan jag i mitt vidare surfande stöter på erbjudanden om böcker med liknande innehåll. Vad blir resultatet när valpropaganda specialkonstrueras för att presenteras på personnivå? Går det gemensamma förlorat?

En annan tendens som skymtar fram i debatten är om politikernas handlingsutrymme håller på att krympa. Vi får höra politiker referera till EU:s regelverk när frågor diskuteras. Förändringen stöter på patrull med hänvisning till belutsfattade i Bryssel. Utifrån en annan aspekt går det också att peka på de valda politikernas minskade inflytande. Runt politiker byggs stora staber upp. De förekommer inte på valsedlar, röstas inte fram men har ändå stort politiskt inflytande. Politiker är också utsatta för lobbying. En verksamhet som har miljardomsättning. Storföretagen vill påverka politikerna så besluten blir gynnsamma för deras verksamhet. De folkvalda politikerna blir ansiktet utåt. Besluten fattas någon annanstans.

I politikens förändring kan jag inte gå förbi det amerikanska presidentvalet. Även om den politiska debatten har kännetecknats av att de inblandade alltid talat förbi varandra har onekligen Trump förändrat scenen. Han kommer med det överraskande och är omöjlig att förutse. Med påståenden och ageranden tar han politiken in på scenkonstens domäner. Politik som ett skådespel för folket.

Politikens spelplan håller på att förändras. Vad blir konsekvenserna för demokratin?

This entry was posted in Demokrati. Bookmark the permalink.