Mobbning på skolraster är erfarenheter som de flesta kan gräva fram. Vilken roll passar in på just dig, utsatt, passiv åskådare eller aktiv deltagare. Mobbningen förekommer i hela skalan från de grova övergreppen med katastrofala följder som vi kan läsa om i tidningsartiklar till det som av utomstående kan avfärdas som harmlöst men som av de som utsätts innebär många tårar och förtvivlan.
När jag gräver i gamla minnen från min skoltid så utgör den inget undantag. Visst fanns mobbningen där. En av tjejerna i klassen utsattes av framför allt oss grabbar för förnedrande glåpord. Turligt nog kunde en av tjejerna med hög status hålla emot så hon som utsattes hamnade inte helt utanför. Nu när jag tänker tillbaka får jag sända ett senkommet erkännande till hon som stod upp.
Även om mobbningen är väl synlig så är dess orsaker och sammanhang svårare att fånga. En av dess kännetecken är att många deltar, bidrar till förtrycket och utstötningen ur gemenskapen. Varför är det så lätt att bara hänga på, förstärka grupptrycket? Reagera reflexmässigt utan tanke på vad som sker! Hur tar mobbningen sin början? Ledarskapet kan ibland vara svårt att identifiera. I minnet från skoltiden kan jag inte peka ut varifrån mobbningen kom. Den bara fanns. I andra mobbningssituationer som jag kunnat betrakta på avstånd har ledarskapet varit centralt. Mobbning har använts i kampen om makten, status i gruppen. För att oskadliggöra utmanare mobiliseras hela gruppen.
Från skolgårdens mobbning till tidningsvärldens mediedrev är steget inte långt. Drevet har samma beståndsdel. Många deltar. Artikel efter artikel har samma andemening. Driver frågan vidare. Varför flockas så många journalister runt offret? Ger uttryck för sin avsky med egna formuleringar. När grundargumenten känns tunna, väldigt tunna. Visst ska politiker och andra makthavare granskas i sina beslut men de verkar också vara en kär måltavla för mediedrev.
När jag försöker bena ut vad som hänt i fallet med miljöpartisten Kaplan så hamnar jag i förklaringen mediedrev. På annat sätt kan jag inte tolka den avlägsna bild som framträder. Han tackade ja och deltog i en middagsbjudning från en företagarförening. En förening som inte kan misstänkas för någon suspekt agenda. Argumentet känns tunt, väldigt tunt. Den andra huvudpunkten i argumentationen mot Kapland är ett uttalande han gjorde 2009. Israel hade just gjort raider mot Gaza och det fanns en allmän upprördhet mot det våld som den Israeliska krigsmakten använde. Förbjudna ordval i ett fördömande. För mig är likheten till skolgårdens mobbning uppenbar. Utan egen tanke och reflektion hänger journalist efter journalist på och bidrar till drevet. För mig riktas istället intresset till drevets syften. Vad vill åstadkommas.
Grävande journalistik är journalistkårens viktigaste uppgift. Granskning av makthavarnas beslut och ställningstagande. Beslut som får konsekvenser för färdriktningen, samhällets utveckling. Varken deltagande i middagar eller ordval har den digniteten. Det finns betydligt väsentliga beslut att granska hos politiker och makthavare. Behövs det visselblåsare inom journalistkåren. Granskning och grävning runt mediedrev som fenomen.
