Lägre löner

Lägre ingångslöner. I radio och tv hör vi frasen tuggas om och om igen. Vi kan läsa den på var och varannan sida i tidningsartiklar.

När argumenteringen förs fram av arbetsgivarnas företrädare känns det helt naturligt. De värnar om vinstmöjligheterna. Med lägre löner ser de möjligheter till högre vinster och utdelningar. Massmedia hakar på. Enbart “Lägre löner” är inte säljbart utan måste kopplas samman med ord som har en positiv klang. “Lägre löner skapar arbetstillfällen” är det enkla sambandet som hålls fram. Fler arbetstillfällen behövs speciellt nu med den stora invandringen. Politiker ser också möjligheten att sälja in argumenteringen. De ställer sig inte främmande för att gripa in i lönebildningen och lagstifta. Argumenteringen är massiv. En försvagad fackföreningsrörelse kämpar i motvind.

Sänkta-löntagare

Låt oss stanna upp ett tag. Löner, inkomstfördelning, hur vill vi ha det? För mig finns en grundläggande fråga. Ska vi öka spannet ytterligare mellan de som ligger i toppen och de som tillhör bottenskiktet? Utan att blinka svarar några självsäkert att löneskillnaderna ska öka. De har fastnat i marknadstänket som varit förhärskande i några decennier. Debatten om nackdelarna med en allt ojämnare fördelningen tycks ha gått utanför deras radar. Debatten som pekar på att en lång rad negativa samhällskonsekvenser när skillnaderna i samhället ökar.

Vilket samhälle vill vi ha? Större skillnader ger ökad segregering? Vill vi ha städer som delas upp efter tillhörighet i samhällspyramiden. Dels ha stadsdelar för de väletablerade med stora lyxvillor. Områden som i förlängningen inhägnas och patrulleras av beväpnade väktare. Och i den andre änden ha de fattigas kvarter som förfaller då underhållet åsidosatts i brist på betalningsförmåga och pengar. Slumområden skapas. I ett samhälle med stora skillnader lever några få i överflöd medan andra kämpar mot svälten. De rika omger sig med tjänare medan andra får stå med mössan i hand och vara tacksam för smulor som blir över.

Beslut som tas idag ligger till grund för morgondagens relationer. Vill vi att framtidens relationer ska baseras på likvärdighet mellan individer måste vi vara observant på vilken färdriktning som stakas ut.

Andra delen i det förenklade påståendet “Lägre löner skapar arbetstillfällen” kräver också en kommentar. Idag är arbetstillfällen en bristvara. För fyrtio år sedan skulle dagens arbetslöshetssiffror varit en katastrof. Trots att marknadskrafterna fått allt friare spelrum under dessa decennier har arbetslöshetstalen ökat. Arbeten har istället för att skapats rationaliserats bort. Går det att konkurrera med arbeten som rationaliserats bort. Vilken lön behöver då sättas? Vänd på resonemanget! Frågan är hur vi bättre delar på de befintliga jobben.

Posted in Arbetsmarknad, Jämlikhet | Leave a comment

Ledarskap

Jag blickar ut genom köksfönstret, snöfall. Bilarna på parkeringen bäddas in i ett vitt täcke nysnö. Grått, det är som om hela bilden målats över i en grå-vit ton. Vinter. Någonstans sipprar vinterkylan in. Den känns i fötterna. Tofflorna ett måste. Vädret utanför mitt köksfönster känns ogästvänligt. Tankar dyker upp. Idag känns den dagliga promenaden motig. Jag ställer in.

På samma sätt känns samhällsförändring som jag på avstånd kan följa från tv-fåtöljen i mitt ombonade vardagsrum. Gråkall och ogästvänlig. Jag vill inte vara med. Hur blev det så? De senaste årtiondena har samhällsomvandlingen gått snabbt. Globalisering ställer krav på ledarskap och etablissemang. Toppar som sviker sitt ansvar och istället baserar sitt handlande på att bevaka sina fördelar och sin position.

I den lilla organisationen, oavsett om det är ett litet företag eller en idrottsförening vet vi betydelsen att alla drar åt samma håll. Fördelarna måste delas rättvis. Ledarskapet måste se alla och ha överblick. Ledarskapet måste entusiasmera och måla upp visionen, framtidsbilden. Ledarskap är också att vara lyhörd.

Vi ser idag många exempel på ledarskapet i förfall. Toppar som har sin egen agenda långt från de intressen de ska företräda. Det kan vara Arla vars toppar ger sig själva väl tilltagna bonusar medan deras medlemmar, bönderna, tvingas ifrågasätta sin existens. Ett annat aktuellt exempel är turerna runt Kommunal. Varifrån kom iden att driva en lyxkrog för medlemmarnas pengar. Har det något med facklig verksamhet att göra. Två exempel där avståndet mellan ledning och gräsrötter växt till en avgrund. Två skilda verkligheter och tankevärldar.

Å ena sidan har vi beslut om bombningar och ödeläggelse som resulterar i omfattande folkvandringar, men när de som flyr krigets fasor knackar på porten finns ingen beredskap. Naturligtvis är flyktingkrisen en överstatlig fråga men toppolitikerna inom EU vill inte befatta sig med frågan. De blir störda i sin privilegierade tillvaro. Här har vi ett problem. Samhällsförändringen har rört sig mot globalisering men den politiska sfären har inte kunnat axla ansvaret.

Köpt-politiker

Ett ledarskap i kris. Begreppet demokrati känns avlägset och mänskliga rättigheter är satta under attack. Ska vi regrediera, vrida klocka tillbaka och låta djupt liggande revirinstinkter ta över. Klockan tickar. Bägaren kan rinna över och allt förnuft gå förlorat. Den auktoritära utvecklingen skrämmer. Var hittar vi tråden som vi kan börja nysta i. Är alternativet en utveckling av demokratibegreppet på alla nivåer. Från global överstatlig nivå över traditionella statliga och kommunala institutioner till företagens beslutsprocesser.

Snöfallet har tilltagit. Jag får inget stöd för min tvekan av utomhustermometern. Den visar bara två minusgrader. Om man ändå skulle. Trots att det känns olustigt måste man försöka.

Posted in Ledarskap | Leave a comment

Skatteparadis

Ännu en gång hamnar jag i funderingar runt ledarskap, ansvar och samhällsförändring. Det som väcker mina tankegångar är Gabriel Zucmans bok Gömda rikedomar. Zucman är biträdande professor vid London School of Economics och tillhör gruppen av empiriskt inriktade ekonomer som samarbetar med Thomas Piketty.

Vårt samhälle bygger på att alla betalar skatt. Finansierar det gemensamma som skola, sjukvård och omsorg. Välfärden har byggts via det gemensamma. Ge alla i samhället oavsett inkomst en utbildning och trygghet.

Varför har ordet skatteplanering inte fått negativ klang? Jämförbart med svart marknad eller rent av grov kriminell verksamhet. För stora belopp göms undan för det gemensamma. Vad händer med samhällsmoralen när de som befinner sig i pyramidens topp betalar mindre andel av sina inkomster än de som tillhör den stora massan.

Laglig-stöld

Zucman beskrivning av skatteparadisen tar sin början i 20-talets Schweiz. Efter första världskriget behövde många länder höja skattesatserna. Schweiz som garanterats neutralitet i kriget var i ett annat läge. Deras banksystem var välutvecklat och skatteparadisen föddes. Från 1920 till 1938 ökade de schweiziska bankerna sin förvaltning av utländska förmögenheter tio gånger. De totala förmögenheterna steg inte alls i samma tak. Andelen som gömdes undan ökade. De tre årtiondena 1950, 1960 och 1970 blev en ny guldålder för förmögenhetsförvaltningen. Den växer lika snabbt som på 20-talet. Genom liberaliseringarna av kapitalmarknaden under 80-talet bryts Schweiz monopolställning. Nya områden för förmögenhetsförvaltning uppstår. Platser som Hongkong, Singapore, Jersey, Luxemburg och Bahamas gör entre. Även om platserna är nya är bankerna ofta desamma genom etablering av filialer.

Enligt Zucmans uppgifter fanns 2013 det ofattbara stora beloppet 1800 miljarder euro i utländska förmögenheter i Schweiz. En ökning med 14 procent sedan 2009. Skatteparadisen lever i allra högsta grad och växer. Globalt rör det sig om 8 procent av hushållens finansiella förmögenhet och då gör han en försiktig beräkning. Skatteintäkter som går förlorade är enorma.

Ofta får vi höra att skatteflykten är omöjligt att komma åt. Istället finns tendenser att stater bjuder över varandra i skattelättnader för förmögenheter och stora kapitalinkomster, “race to bottom”. Men Zucman har en handlingsplan för att komma tillrätta med problemet.

Skatteparadisen är små länder och helt beroende av sitt handelsutbyte. Med handelssanktioner som tullar från de stora länderna skulle de små skatteparadisen tvingas lätta på banksekretessen. Helt legitima åtgärder då de fördelar skatteparadisen ger är en ren stöld från andra länders regeringar. Han föreslår också ett globalt finansregister. Ett kontrollinstrument. Därmed kan skattemyndigheterna kontrollera de uppgifter som bankerna lämnar.

Växande klyftor och urholkad samhällsmoral får bränsle från skatteparadisen. Jag saknar en belysning av området i media. Varför förs inte ämnet in i diskussionen tillsammans med offentlig budgetbalans och begränsningar i välfärden. Är motvikten mot en globaliserad kapitalmarknad överstatligt samarbete för att komma tillrätta med skatteparadisen.

 

Tips:

uppdrag granskning – skatteflykt

uppdrag granskning – panama dokumenten

Posted in Globalisering, Jämlikhet | Leave a comment