Min mailbox får ofta besök av låneerbjudande. Massutskick som görs med hopp om att någon ska nappa på erbjudandet. För mig som är en försiktig general känns det inte aktuellt. Så är det också för de allra flesta, erbjudandet går direkt till papperskorgen. Ännu har inte all marknadsföring blivit personanpassad. Däremot ger erbjudandet en bild, en karikatyr av tendenser som är tydliga i samhället. Pengar är inte bara ett bytesmedlet utan har blivit en viktig inkomstkälla. Hur blev det så? Jag plockar fram några viktiga vägval. Överenskommelser, beslut och milstolpar på vägen mot lånesamhället.
Utgångspunkten får bli överenskommelsen som fått namnet Bretton Wood. En liten stad i USA där företrädare för ett antal länder samlades 1944 för att dra upp riktlinjerna för vad som skulle gälla efter kriget. Överenskommelsen innebar att USA garanterade ett fast inlösenpris av dollarn i guld, 35 dollar per ounce. Genom denna koppling skulle värdet säkerställas. Dollar knöts till guldet medan andra valutor knöts till dollarn. Fasta växelkurser skulle gälla. Så skulle stabilitet i handeln mellan länderna skapas. USA:s var den dominerande stormakten och det avspeglades också i överenskommelsen. Dollarn blev standardvalutan för handeln.
Vi hoppar fram till 70-talet. Årtiondet då så mycket förändrades. USA:s president Richard Nixon höll ett TV-tal till nationen 1971 där han upphävde dollarns knytning till guld. Vietnamkriget hade tärt hårt på USA:s statsfinanser. Sedelpressarna fick kompensera vilket innebar stora mängder dollar i cirkulation. Det fanns inte längre täckning i USA:s guldreserv. Utifrån stormaktpositionen kunde Nixon ta beslutet att koppla loss dollarn från guld. Den fyllde inte längre någon funktion. Dollarns position som reservvaluta garanterades inte längre av guld utan av USA:s ställning som den dominerande stormakten.
Finansmarknaden internationaliserades. Ett för Sverige viktigt beslut har fått namnet novemberrevolutionen. Riksbankens beslut 1985 att avreglera den svenska kreditmarknaden. Bankerna fick fria händer i sin utlåning. På avregleringen följde en kraftig expansion av utlåningen. Den snabba ökningen av krediter skapade en bubbla och bubblor brister. Finansbolaget Nyckeln ställde in betalningarna med förluster på flera miljarder. Uppgången byttes till nedgång och vi fick en finanskris i början av 90-talet.
Bankernas utökade möjligheter att skapa pengar fick förutom den kortsiktiga yran också en långsiktig effekt. Bostadslånemarknaden har varit bankernas stora inkomstkälla. Bankerna näst intill obegränsade utlåningsmöjligheter har gått hand i hand med stigande priser på bostäder. Det välkända fenomenet mellan ökad penningmängd och stigande prisnivå har kunnat hållas relativt isolerat till bostadsmarknaden. Även om priserna på övriga tillgångar som aktiekurser också stigit. Vi har en tydlig asymmetri när omfattning av lån ökat. För många innebär det livslånga skuldförbindelse när de skaffar sig boende medan bankerna garanteras långsiktiga intäkter. Skillnaden mellan fattig och rik ökar.
Lånesamhället finns där ute och ibland hittar det vägar in i min mailbox.