Beslut

Ibland ser man personer med handlingskraft. Det finns ingen tvekan i besluten. Korta ledningar mellan frågeställning och vägval. Det verkar gå så lätt. När jag blickar bakåt hittar jag något helt annat. I min erfarenhet finns nödvändigheten av knuffar för att ta steget från tanke över till handling. När jag satt med ett verkstadsjobb men ville något annat fick Facit-krisen bli knuffen att byta spår. Universitetslivets tidsbegränsade befattningar kom som en hjälpande hand för att ta mig in i datorvärldens labyrinter. Ett positivt byte. Eftersom handlingskraft hos mig varit en bristvara så känner jag en viss beundran när jag ser personer som visar prov på det självklara och lätta i vägvalen. Närhet till beslut.

Månntro är min vånda inför beslut, dess vikt, de är oåterkalleliga. Så när jag först såg uttrycket “besluten idag skapar morgondagens verklighet” fastnade det direkt. Dessa fem ord uttrycker något centralt. De poängterar vikten av dagens beslut för situationer vi kommer att hamna i. Nu blir det inte alltid som man tänkt sig men avsikten ger en första indikation. Under resans gång kommer avvikelserna att uppenbara sig. Dags för nya beslut i tidens ständiga ström. Beslutsprocessen är det jag hakat upp mig på i denna fundering.

Lämnar vi det personliga och tar steget till ett övergripande plan så kan vi närma oss beslutsprocessen och dess underlag utifrån en tredelning. Politiker som bestämmer de gemensamma spelreglerna och tar sina beslut utifrån ett samhällsperspektiv. För affärsvärlden, marknadens stora aktörer är vinstmöjligheter allt överskuggande när besluten klubbas i slutna styrelserum. Den tredje delen är medierna som ska granska de övriga. Skapa diskussion och förmedla bilder av hur det ser ut i olika miljöer. Gräva fram missförhållanden. Denna tredelning är ingen självklar uppdelning. Gränsdragningen är rörlig, dynamisk.

Håller politiker på att outsourca sitt beslutsfattande? Frågan känns berättigad när man reflekterar över några utvecklingstendenser. Först har vi den omfattande privatiseringen som genomförts. Dels direkt där verksamhet skickats ut till privata aktörer på marknaden och dels indirekt då egen verksamhet i statliga och kommunala bolag ska bedrivas enligt marknadsmässiga principer. Det som kunde vara beslut utifrån en politisk värdeskala har flyttas över till marknadens enögda vinsttänkande.

Politikers beslutssituation förändras också på ett annat sätt. Runt de förtroendevalda finns en allt större grupp anställda med uppgift att bedriva politik, till exempel som politiskt sakkunniga, politiska sekreterare, pressekreterare och kommunikatörer. Vi ser det som tendenser där politiker skjuter över beslut på experter. Inom ekonomiområdet får Riksbanken allt större oberoende och nu senast med coronan har Folkhälsomyndigheten fått träda fram. Politikerrollen förändras. Vad blir det kvar när så kallade experter tar över. En yta, ett skådespel, en politisk debatt där sakfrågor kommer i bakgrunden. Besluten fattas någon annanstans. Politikern fångas i PR-konsulternas rekommendationer. Demokratin desarmerad på innehåll.

En helt ny bransch har också vuxit fram för att påverka politiska beslut, lobbying. Marknadens aktörer ser bra utdelning på sina insatser om politiska beslut påverkas i viss riktning. Resurser ger inflytande. Tillsammans med tendensen att allt mer av tillgångarna samlas i toppen bildar en farlig front mot demokratin. Resursstarka personer, ska vi kalla dom oligarker, kommer in bakvägen till politiska beslut.

Traditionella medier är också satta under attack. När de stora internetaktörerna tar över annonsintäkterna är gammelmedia de stora förlorarna. Deras största intäktskälla går förlorad. Sammanslagningar, nedläggning av lokalredaktioner och höjningar av prenumerationsavgifter blir följden. Framtidsutsikterna är dystra. Vi blir allt färre som är beredd att betala för att behålla morgonrutinerna. Börja dagen med en kopp kaffe och samtidigt bläddra i dagstidningen. Frågan är om de stora sociala medierna kan och vill axla gammelmedias roll. Lämna kvartalsrapporter och tanken på börskurser för att lägga mer fokus på granskning av makthavare, såväl politiska som marknadsaktörer.

Medierna är också attackerade från ett annat håll. Bruna politiker eller snarare dess svans försöker med hot om våld tysta journalister som vågar uttrycka åsikter som går emot deras uppfattning. Allvarligt, speciellt med tanke på hur nuvarande politiska situationen ser ut.

Gränserna mellan politik, marknad och media är på väg att förändras. Det ser mörkt ut om alternativen står mellan marknadens totala utbredning och den bruna totalitarism. Hur tar politiker tillbaka mark från marknaden? Beslut för det gemensamma måste fattas utifrån behov inte vinstintressen. Sociala medier måste genomgå en stor omvandling om de ska axla gammelmedias roll. Inom marknadssfären behöver styrelserummen öppnas upp för mer demokrati och riskkapitalsters kortsiktiga beslut ersättas av hållbart miljömässigt tänkande.

Var finns hoppet? De unga sitter med kraften när de inser att dagens beslut blir deras framtid.

This entry was posted in Demokrati, Ledarskap, marknader, Uncategorized. Bookmark the permalink.