Vi använder orden för beskrivning av sammanhang, berättelser som gör samtiden mindre kaosartad. Skapar förståelse. Nya ord tillkommer, andra blir föråldrade och faller i glömska. Varje år listas ett antal nyord. Delningsekonomi är ett nyord från 2015. Avsikten är att beskriva en ny företeelse i vårt samhälle. Vilande tillgångar eller resurser görs tillgängliga. Ägandet ersätts av det gemensamma. Ny teknik knyter samman de som tillhandahåller resursen med de som konsumerar.
Airbnb och Uber är två företag som ofta nämns när delningsekonomi förs på tal. Airbnb som förmedlar privata boenden, har tagit sig in på marknaden där hotell och vandrarhem traditionellt verkar. I New York organiserade Airbnb 17 procent av övernattningarna. Uppenbart är de på väg att bli en stor aktör. Uber försöker bli ett alternativ till de gamla taxiföretagen. Billigare resor när organisationen förenklas. Bolaget värderas idag till ett mångmiljard-företag.
Airbnb och Uber tillhandahåller den tekniska plattformen. Förenklar transaktionen, agerar mellanhand mellan de som erbjuder tjänsten och den som efterfrågar tjänsten. Företagen inkasserar en procentsats av transaktionen.
Airbnb och Uber har hittat nya lösningar i hotell- och taxi-branschen. De utnyttjar teknikens landvinningar och regelverk som ännu inte etablerats. Från ett individuellt perspektiv är det ett sätt att förstärka kassan när försörjningsmöjligheterna pressas men också steg ut på osäker mark. Branscher i förvandling. De traditionella företagen rasar. Ser sina möjligheter krympa. Riskeras att slås ut.
En viktig fråga är hur konsekvenserna med för och nackdelar fördelas när branscher förändras. Ska innovatörerna ta hela kakan? Varför ska “di gamle” betala kalaset? Sett utifrån ett samhällsperspektiv är det förhoppningsvis en förändring till det bättre som alla borde få ta del av och varför ska någon behöva förlora. Dags att se över hur vinsterna från det nya fördelas. Ska existensmöjligheterna hotas för de som hamnar i kläm. Är det dags att koppla loss försörjningen från produktionen. Börja diskutera basinkomst. Någon invänder att innovatörer måste belönas. Men mycket tyder på ett negativt samband mellan penningmässigt belöningssystem och kreativitet. När pengar kommer in i bilden störs kreativiteten.
Kan delningsekonomi vara något annat än bussines-as-usual. Finns andra tendenser där vinstintresset inte är dominerande. Delande av resurser är inget nytt. När något saknas är ett alternativ att knacka på hos grannen och höra om man får låna. Kommuner organiserar delning av böcker via bibliotek. Samåkning och bilpooler är andra alternativ. Listan kan göras lång. Vad innebär den nya tekniken i form av nätet och smartphones? Kan den underlätta kommunikationen och göra delningen lättare även om avsikten inte är kommersiell.
Dela och få tillgång till, istället för att äga. Äganderätten sitter djupt förankrad. Argumentet att ha full kontroll via enskilt ägande är lätt att ta till när underhållet av den delade resursens förs på tal. Undvika tröttande diskussioner vid den tidsmässiga fördelningen. Äga för att undvika konflikt.
Även om ägandet har sina poänger väger argumentet med effektivare resursutnyttjande tungt. Dela och utnyttja tillgångar som annars inte skulle använts. När det blir allt tydligare att vår konsumtion ligger på en för hög nivå blir det viktigt att använda befintliga resurser på ett bättre sätt. Men det ställer krav på tillit och ömsesidig respekt. Är pendeln på väg att slå över från det individuella till det gemensamma. Hur ska delning organiseras? Regelverk för att stärka de svaga.