Godfoten

Godfoten är ett begrepp som etablerats av Nils Arne Eggen, känd för sina framgångar som tränare för fotbollslaget Rosenborg. Det går ut på att spelarna ska utveckla sina starka sidor. Träna extra på sina spetsegenskaper. Men dessa ska också utnyttjas i matchspel. Detta kan endast uppnås om hela laget genomsyras av tanken att göra andra bättre. Det gäller att sätta sina medspelare i situationer där de får användning av sina spetsegenskaper. Självklarheter kan tyckas men här förtjänas att påpeka vikten att unna andra framgång. Ersätta konkurrensen inom laget med viljan att få andra att lyckas.

Går det att dra paralleller med arbetslivet? Översätter vi tankegångarna innebär det att de arbetande ska ges tillfälle att utöva och utveckla sin spetskompetens. Bygga arbetslag där medarbetarnas starka sidor kompletterar varandra. Få till en företagsanda som bygger på att lyfta in sina arbetskamrater i situationer där de får utnyttja sitt kunnande. För mig som kommer från data-branschen känns det som en naturlig företags-strategi. Men tillämpningen är inte självklar.

En stötesten är identifieringen av områden och därmed också spetsegenskaper. Den externa marknaden sätter upp de första gränserna. Hur ser efterfrågan ut? Vad är gångbart? Svårigheten ökar när uppdelningen i områden förändras över tiden. Erfarenhetsmässigt vill jag peka på svårigheterna att särskilja mellan så vitt skilda områden som applikations- respektive utvecklingskunnande. En utgångspunkt är att titta på vilka egenskaper som krävs.

Applikationskunnande kräver intresse att sätta sig in i programvarans alla funktioner och möjligheter. Här krävs också pedagogisk fallenhet när applikationskunnandet ska överföras till användarsidan och en praktisk översättningstabell när kundens arbetssätt ska inlemmas i en fast program-funktionalitet. Helt andra egenskaper krävs vid ett utvecklingsprojekt. Utvecklaren måste ha tillgång till och kännedom om en modern verktygslåda. Här blir också diskussionen med kunden helt annorlunda. Kunden vill förenkla sitt arbetssätt men det kan göras på många olika sätt. Diskussionen måste vara öppen och leda fram till önskad funktionalitet på ett enkelt sätt.

Skiljelinjen är tydlig. Kunskap om applikationens funktionalitet mot förståelse av verktygslådans möjligheter. Förhållandet till kunden är också en helt annan. Implementering av fast funktionalitet mot en öppen diskussion om möjligheter.

Den interna identifieringen av områden och spetskompetens fördunklas av vad jag vill kalla intern politik. När maktfrågor och positionstänk får en dominerande plats är det lätt att tappa bort vad spetskompetens är. Den interna konkurrensen blir viktigare än att se sina arbetskompisar få tillfälle att utnyttja och utveckla sina starka sidor. Ett exempel är när det som tidigare var interna funktioner ska konkurrensutsättas och i förlängningen läggs ut, outsourcas.

Från min erfarenhetshorisont finns också en frågeställning mellan deltagande i kundspecifika utvecklingsprojekt kontra produktutveckling. Går de att förena. Utnyttja funktionalitet som tas fram i kundprojekt som delar i en egenutvecklad produkt. Med Godfoten-tankegångarna som raster kan strategin ifrågasättas. Produktutveckling kontra utvecklingsprojekt i kundmiljö kräver olika typer av utvecklare. Den ena sidan söker i diskussion med kunden de enkla och billiga vägarna medan den andre får ersätta kundrelationen med egen idérikedom och förmåga att se användarperspektivet. Med produkten i fokus får testbarhet och underhåll en helt annan betydelse. Skilda egenskaper krävs.

När områden identifierats är det lättare att resonera om spetsegenskaper. Tillämpning av godfoten-teorin blir lättare. Naturligtvis ska medarbetarnas spetsegenskaperna vara företagets bidrag till marknaden.

Visst kan godfoten-tankegångarna även användas i arbetslivet. I fotbollslaget måste ledarna runt laget vara uppmärksam på intern konkurrens mellan spelarna. När spelare har möjlighet att sätta sin medspelare i en fördelaktig position men väljer andra alternativ eller där den viktiga precisionen i passningen uteblir. Inom arbetslivet finns samma problematik. Internt måste samarbetet vara ledstjärnan inte konkurrensen.

This entry was posted in Organisation, Samarbete. Bookmark the permalink.