I kön till livsmedelsbutikens kassa blir jag varse att jag hamnat i otakt med tiden. Alla före mig i kön betalar med kort. När jag själv kommer fram och kassören räknat ihop, plockar jag fram mina sedlar och några mynt, jämna pengar. Något självklart har blivit ett stickspår som leder bort till det som en gång var. Insikten om att jag står stilla när verkligheten befinner sig i rörelse stärks ytterligare när en bekant förvånat tittar på mig som om jag vore ett spöke från en svunnen tid och säger “Har du inte swisch”. För honom en obligatorisk app. Enkla och smidiga betalningar. På vägen mot det kontantlösa samhället.
Riksbankens traditionella roll påverkas när hela infrastrukturen för betalningar håller på att förändras. Historiskt har deras ensamrätt på att ge ut sedlar spelat en viktig roll. Gjort penningpolitik möjlig genom kontrollen av penningmängden. Öka mängden när ekonomin behöver stimuleras och minska mängden när den går på högvarv. Riksbanken har inte alltid haft monopol på sedelutgivningen. De fick ensamrätt genom ett beslut 1897 som sedan genomfördes 1904. Argumentet för att ge riksbanken ensamrätt var att vinsterna som privata banker gjorde på sedelutgivningen borde tillfalla staten.
Vrider vi klockorna framåt ett drygt sekel har mycket förändrats. Kontanter behövs inte längre för dagens transaktioner. Det finns enklare sätt. När sedlarna flyttat in i datorernas konton skapar bankerna pengar när lån beviljas. Med teknikens hjälp gör bankerna åter vinster genom utgivning av pengar. Bankerna har med betalningsmedlets digitalisering återtagit förlorad mark.
Riksbanken har startat en utredning, e-kronaprojektet, för att belysa den nya situationen. Visst behöver staten ta tillbaka kontrollen men det är lång väg fram till ett beslut. Ett beslut som ligger på politikernas bord. Det allmänna mot bankernas särintresse. Utgången borde vara given men banklobbyn är stark. När politiker tar plats i bankernas styrelserum sätts deras lojaliteter på prov.
Om Riksbanken försöker ta den demokratiska vägen till det framtida betalsystemet så går Facebook en annan väg. I slutna styrelserum och utifrån affärsöverväganden, vinstmotiv, har de bestämt sig för att ta steget in på betalmarknaden. De lanserar en egen digital valuta, Libra, under nästa år. Dotterbolag Calibra har skapats för att erbjuda digitala plånböcker. Hela infrastrukturen ska kontrolleras. Betaljättarna Visa, Mastercard och Paypal stöttar projektet liksom tungviktare som Ebay, Uber och Spotify. En imponerande samling. Är det de internationella jättarna som tar initiativet i betalmarknadens förändring.