Framtidsfrågor

Forskarkåren i miljöfrågor är nästintill helt eniga. Mänskligt agerande i nuvarande form är i längden inte hållbart. Naturen påverkas negativt. Livsbetingelserna för människan och andra arter är på allvar hotade. Förändringen går snabbt. Det som skett de senaste 50 åren är illavarslande. Nödvändiga åtgärder blir allt mer akuta. Insikten finns men besluten uteblir. Det är andra prioriteringar som gäller för de som sitter på samhällets vägval.

Torbjörn Tännsjö väckte med en artikel i DN frågan om det behövs en upplyst despot för att tillräcklig snabbt kunna avvärja klimatkatastrofen som är på väg. Drastiskt kan tyckas. Välja bort demokratin för att komma tillrätta med miljöproblemen. Visst har politiker svårt att enas. Kompromisser blir tandlösa. Men demokratin är viktig. Ger legitimitet åt styret. Historiskt finns avskräckande exempel när makten koncentreras.

Finns något hopp att hämta i marknadsmekanismer? Sätta ett pris på miljön och låta marknadens inneboende logik verka. Motargumenten är tunga. Går det att lita på beslutsordningen som orsakat problemen. De senaste decennierna har alla stora beslut tagits utifrån ett marknadstänk och resultatet är dagens allvarliga situation. Är beslutsmodeller som skapat problemen rätt väg att gå? Knappast! En annan invändning är tidshorisonten. Hållbarhet har ett långt perspektiv medan marknadstänk är kortsiktigt vinstintresse. Tungt väger också argumentet att reaktionen på prissignaler sker i efterhand och med tidsförskjutning. Besluten fördröjs. Men marknadstänket har en stark ställning. Leder till det som kallas “Business as usual” och miljö får vänta.

Vänder vi blicken till det stora landet i väster ser vi initiativet “The Green New Deal”. Intressant, vilket genomslag kommer det att få? Namnet är hämtat från president Roosevelts “New deal” som lanserades 1932. En statlig offensiv satsning för att komma tillrätta med problemen som började med börskraschen 1929. “The Green New Deal” utmanar många traditionella värderingar. Ett är att få den amerikanska ekonomin koldioxidneutral. Landet där bilarna satts i högsäte. Staten ska ta en aktiv del, agera. Ta investeringsbesluten. Styra samhällsutvecklingen. En som driver frågan är demokraten Alexandria Ocasio-Cortez. Här är en intervju med henne.

På närmare håll har vi initiativet som började med Greta Thunbergs skolstrejk för klimatet. Ett initiativ som fått internationellt genomslag. Jag ser uppgifter att aktionen nått ut till över 100 länder och att manifestationer hålls på över 1700 platser. Ungdomar visar vägen. Hoppfullt! Gretas budskap är enkelt. Lyssna på experterna och agera. Det är bara att instämma. Men för att påverka de som sitter på besluten krävs både uthållighet och de mångas engagemang. Uppnå den kritiska massan för att få genomslag.

This entry was posted in Miljö, Strukturomvandling. Bookmark the permalink.