Riksbanken och penningmängden

Banksektorn och då speciellt Swedbank har hamnat i mediefokus de senaste veckorna. Uppdrag gransknings genomgång av bankens agerande i Baltikum väcker frågor. De styrande inom banken verkar röra sig i gråzonen mot det åtalbara. Ekobrottsmyndigheten har inlett en förundersökning om insiderinformation som utvidgats till att även gälla grovt svindleri. Varför ger sig banken ut på detta gungfly? Follow the money är ett uttryck som passar in. Banken är ett privat bolag som ska göra vinst. Storleken på vinsten är ett mått hur de lyckas. Den nu sparkade VD:n Birgitte Bonnesen har ett förflutet i Baltikum. Hon måste ha visat ett bra resultat då hon 2016 av styrelsen befordrades till VD och koncernchef. Vad jag vill peka på är att vinstintresset står i direkt motsättning till det lagliga och moraliskt riktiga. Banksekretessen är en bra dimridå att gömma sig bakom för att dölja tvivelaktiga affärer. Stora belopp har omsatts och bidragit till bankens goda resultat.

När bankens agerande lyfts fram i allmänhetens ljus får man ge UG:s journalister en stor eloge. Suspekt beteende av samhällets toppar ska bevakas. Media har fyllt sin viktigaste uppgift. Däremot faller en skugga på Finansinspektionen. En statlig myndighet satt att övervaka det finansiella systemet. Med sin personalstyrka på 500 personer har de helt missat det som några få journalister på UG grävt fram. Här finns ett uppslag till ytterligare gräv. Personliga kopplingar och lobbyingverksamhet kan ta udden ur en granskande myndighet. Speciellt när det är mycket pengar i omlopp. Då finns resurser att påverka.

Behovet av en övervakande myndighet från samhällets sida finns när verksamheten som är samhällsviktig styrs av andra kriterier än samhälleliga. Bankerna är privata fristående företag med vinstintresset som högsta ledstjärna. Då övervakningen från samhällets sida fallerar går det att vända på frågan. Delar av bankernas verksamhet som sköter den samhälleliga finansiella infrastrukturen borde styras utifrån ett samhälleligt perspektiv. Slussa över en del av de privata bankernas verksamhet till Riksbanken. Staten agerar redan idag som garant för bankväsendet genom bankgarantin. Remnar bankväsendet av spekulationsbubblor som vid finanskrisen 2007-08 får staten stå för kalaset. De allmänna måste hålla de stora bankerna på fötter. De anses to big to fail. Bankerna är samhällsviktiga institutioner och måste då styras utifrån ett samhälleligt perspektiv. Det är verkligen dags för en diskussion om hur det finansiella systemet kan reformeras.

Tankesmedjan Katalys tar upp ämnet i rapporten Förstatliga pengarna – Så stoppar vi bankerna från att skapa finanskriser. Rapporten tar sitt avstamp i banksektorns privilegium att skapa pengar. När en bank lånar ut pengar ökar också penningmängden i samhället. Under perioden 1999 till 2017 ökade penningmängden 8 procent årligen. Betydligt mer än BNP. Bankernas vinstmål leder till en ohållbar skuldsättning. Om Riksbanken hade kontroll på penningskapandet skulle de få tillgång till ytterligare en styrmekanism och kunde ta en aktivare roll. Rapporten landar i tre förslag. Som ett första steg ses att Riksbanken börjar tillhandahålla elektroniska centralbankspengar åt allmänheten. Den så kallade e-kronan. En digital form av sedlar och mynt som gör det möjligt att sköta betalningarna oberoende av affärsbankerna. Nästa steg är att Riksbanken aktivt skapar pengar som används via statsbudgeten eller direkt till medborgarna. Det tredje och avslutande steget är att de pengar affärsbankerna skapat konverteras till e-kronan.

Vem tar upp tråden? Det finansiella systemet behöver reformeras!

Länkar
UG – Swedbank och penningtvätten: Del 1
UG – Swedbank och penningtvätten: Del 2
UG – Swedbank och amerikanerna
Katalys rapport

This entry was posted in Pengar. Bookmark the permalink.