Globalisering del 2

Globalisering, ett ord som ofta används i beskrivningen av de senaste 30 årens utveckling. Hur ska man närma sig begreppet? Förstå förändringen och vad som händer i samtiden. I ett tidigare blogg-inlägg försökte jag beskriva några av mina egna erfarenheter som kan förknippas med globalisering. Min privata infallsvinkel ger dock en begränsad bild. För att förstå fenomenet bättre tar jag hjälp av ett helt annat perspektiv. I boken “Globaliseringens utmaningar” beskriver styrelseproffset och företagsledaren Michael Treschow sina erfarenheter. Med sitt utsiktsfönster från toppen av beslutspyramiden blir hans bild annorlunda. Kan hans insikter bidra till förståelsen av fenomenet, globalisering?

I boken beskriver han hur han klev in i finrummet. Företagsvärldens toppskikt. På en släktträff blev han tillfrågad av Peter Wallenberg om han kunde tänka sig börja inom Atlas Copco. Dörren öppnades till styrelser och direktionsrum. Nu kan han se tillbaka på en lång karriär inom toppen av näringslivet. Han har varit verksam vid en lång rad stora internationella företag. Både som VD och med tunga styrelseuppdrag. Några av företagen där han varit verksam är Electrolux, Ericsson, ABB och SKF.

Vilka erfarenheter vill Michael Treschow dela med sig av? Vilken syn har han på globalisering? För honom är arbetsdelning och handeln ett annat sätt att beskriva förändringen. Handeln har ökat betydligt mer än BNP. Nya marknader har öppnats. Utvecklingen är mer eller mindre ödesbestämd enligt honom. På ett ställe skriver han “globaliseringen är ju ett lika naturligt fenomen som att våren kommer efter vintern“. Följdriktigt blir utveckling något han som företagsledare måste förhålla sig till. Reagera på ändrade förhållanden. Bevaka marknader. Klara konkurrensen.

Jag förvånas av hans syn på globalisering. Han ser utvecklingen nästan som en naturlag. Från sin position i toppen har han möjlighet till inflytande över de stora besluten. Beslut som påverkar många och som sätter villkoren för möjligheterna i framtiden. Trots detta ser han sig styrd av utvecklingen. Min bild är en helt annan. Genom sitt beslutsfattande håller han i ratten för färden mot framtiden. Han ingår i “ledningsgruppen” som styr utvecklingen.

I ett av bokens kapitel beskriver han sin tid som vd för Electrolux. När han intog förarsätet 1997 var uppgiften tydlig. Koncernen var världsledande men lönsamheten för låg. På några år genomfördes drastiska förändringar. Verksamheter såldes ut eller som han uttrycke det “där vi känner att vi inte kan ha en ledarroll ska vi inte vara med“. Fabriker lades ner. Under en tio-årsperiod halverades antalet anställda. Kostnadsjakten fortsatte med utflyttning av tillverkning till länder där lönerna var lägre.

Tre tydliga tendenser på globalisering berörs i boken. Först har vi att allt mer av verksamheten förläggs utomlands. I de svenska multinationella företagen ökar andelen anställda i utlandet kraftigt. Från 30-40 procent i mitten av 80-talet för att 20 år senare vara det dubbla. Försäljningen sker också i allt högre grad utanför Sveriges gränser. I boken pekas på siffror där över 90 procent av omsättningen sker utomlands. Ägandet har också blivit internationellt. Från slutet av 80-talet har utlandsägandet femdubblats. Kan vi kalla dess företag för svenska? Lever vi i en värld där storföretagen inte längre har några gränser? Företag utan gränser.

Åter till boken. Vilka är enligt Michael Treschow globaliseringens utmaningar? En av de punkter han pekar på är företagsklimatet. Begränsningar är av ondo. Försvårar utvecklingen. Här ringer dock en varningsklocka. När beslutsfattare i samhällstoppen vill få större utrymme innebär det också större makt. Maktkoncentration ger också större skillnader i samhället. En annan utmaning han identifierar är rekryteringen till toppositionerna inom företagen. Här menar han att de traditionella storföretagen har svårt i konkurrensen med riskkapitalbolag och finanssektorn där helt andra ersättningar gäller. Här infinner sig en fråga. Finns en skiljelinje mellan “traditionella” företag och finanssektorn? Något som han också poängterar är att våga prova för att förnya och utveckla. Till viss del är jag beredd att hålla med. Det är viktigt att jaga bort rädslan för att våga prova. Men när besluten rör många och har stor betydelse för vad som gäller i framtiden känns rekommendationen märklig.

This entry was posted in Globalisering. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *