Greedflation

Vi har åter fått göra bekantskap med inflationen. SCB:s mått KPI (konsumentprisindex) har skjutit i höjden de senaste månaderna. Till och med över 10 procentenheter på årsbasis. Vi blir varse prisökningen när vi tittar på hyllmärkningen i matvarubutiken. Veckohandlingen gräver djupa hål i hushållskassan. De rödmärkta varorna får allt större uppmärksamhet. En framtvingad reaktion. Inflationen är ingen välkommen gäst. Efter decennier av nästan obefintlig inflation har vi nästan glömt bort dess effekter. Svårigheten att få kompensation i lönekuvertet.

Inflationsspöket blev först synligt när energipriserna skenade. Kriget i Ukraina och tyskarnas beroende av rysk gas riktade uppmärksamheten på försörjningskedjornas internationella karaktär. Beroendet tål inga störningar. Genom överenskommelser om priszoner spreds prischocken till Sverige. Vi har även fått se begränsade spannmålsleveranser från Ukraina som skapat prisrörelser på världsmarknaden. Så långt kan förändringar i priserna förklaras utifrån ett traditionellt resonemang om utbud och efterfrågan. Kriget skapar begränsningar i utbudet, priserna skenar.

Greedflation är ett nytt begrepp som härstammar från debatten i USA. Företag höjer priset på sina produkter trots att de inte har motsvarande högre kostnader. Ett sätt att helt enkelt öka vinsterna. Vi har att göra med giriga företagare därav namnet. I kvartalsrapporter får vi siffror på vilka företag som sett chansen och utnyttjat situationen. De som inte bara kompenserar sig för kostnadsökningar utan också utifrån sin maktposition på marknaden passar på att förstärka sin ställning. Frågan är vem eller vilka som i slutändan sitter med svarte petter och tvingas betala.

Vi får gå flera decennier tillbaka för att hitta inflation på konsumtionsvaror. Däremot har vi vant oss med något som fått namnet tillgångsinflation. Tillgångar som aktier och bostäder har ökat i värde år efter år. Tillgångsinflationen har livligt påhejats av både Riksbanken och de privata bankerna. Riksbanken med dess okrönte kung Stefan Ingves har använt både räntevapnet och stödköp på tillgångsmarknader för att hålla igång värdestegringen. De kommersiella bankerna har skapat pengar genom en skenande utlåning där bostadsmarknaden varit motorn. Nu när räntan tagit rejäla kliv uppåt är det många kalkyler som ställs på huvudet för de med stora bostadslån. Räntekostnaden tar rejäla kliv uppåt samtidigt som värdet på bostaden sjunker. En tickande bomb väntar när lån ska skrivas om till en helt annan räntesats.

This entry was posted in Ekonomi, marknader. Bookmark the permalink.