I min kalender för den 27:e september finns en notering, klimatmanifestation. Även om min tidshorisont är i avtagande måste framtidsfrågor lyftas fram. Det som idag ligger avlägset, långt framåt i tiden, kommer en dag att bli nuet. Vilken miljö vill vi lämna över till nästa generation. Engagemang i framtidsfrågor känns angeläget. Här i Umeå var det samling vid Rådhuset. Därefter skulle man tillsammans tåga till Stadshuset. För mig blev det Stadshuset direkt. Utanför det som en gång var min arbetsplats sitter jag på en bänk och inväntar de miljöengagerade. Sången, trummorna och talkörerna avslöjar att tåget är på ingång. En till antalet imponerande samling tar plats framför stadshuset.
FN:s klimatpanel har just släppt sin rapport om klimatförändringarna. Ett stort antal forskare och experter har bidragit. Det återkommande temat är jordens ökade temperatur. Utsläppen av växthusgaser är den största anledningen till den globala uppvärmningen. Kolcykeln ger en bild av vad som händer. Kolets cirkulationen mellan mark, hav, luft och växter påverkas av människan när vi plockar upp kol och olja ur marken. Kolet hamnar i atmosfären i form av koldioxid och orsakar uppvärmningen. Samhällsutvecklingen som bygger på förbränning av fossila bränslen har hamnat i en återvändsgränd. Den ekonomiska tillväxten som hyllad framtidsväg har hamnat på kollisionskurs med bevarande av en livsduglig miljö.
Effekterna av uppvärmningen är många. Vi ser det när isarna smälter och ger stigande havsnivåer. Krympande glaciärer är ett allvarligt hot mot sötvattensförsörjningen. Många djur- och växtarter riskerar utrotning när levnadsbetingelserna förändras av klimatförändringen. Ekosystem rubbas. Extremväder har fått en konkret innebörd. Listan kan göras lång. Tecknen är många. Ska vi agera eller blunda? På demonstrationens paroller ser jag att det ställs krav på de styrande. De måste agera, agera nu.
Varför hamnade vi här? Den frågan ställer sig ett antal forskare vid Chalmers. Klimatfrågan är inget nytt. Redan på 80-talet fanns enighet om att utsläppen av växhusgas var skadligt för miljön. Deras rapport lyfter fram varför åtgärder låtit vänta på sig. Undersökningar i USA där finansiella flöden kan följas visar att oljebolagen finansierat tankesmedjor som planterat tvivel i klimatfrågor. Skapat oenighet bland politiker och agerandet har uteblivit. Intressekonflikter. Ekonomiskt resursstarka intressen ställs mot miljöengagemang. Ska vi få se de kraftfulla beslut som behövs för en hållbar utveckling måste det till en stor uppslutning bakom kraven.
Politiker har istället hamnat i en diskussion om restriktiv invandring. När försörjningsmöjligheterna och livsbetingelserna slås sönder blir reaktionen folkvandring. Istället för att diskutera orsaker och hitta lösningar så hamnar samtalet om effekterna.