Marknadsfundamentalister är enligt min mening en bra benämning av de som argumenterar för att marknadskrafterna ska lösa problemställningar vi ställs inför. Det kan vara problem inom välfärden som skola, sjukvård eller omsorg. Men det kan också vara miljöfrågor. Sätta ett pris på negativa miljöeffekter och låta marknaden hitta lösningen. Ett exempel är handel med utsläppsrätter. De flesta har en samstämmig bild av vad en marknad är. En vara byter ägare om köparen och säljaren kommer överens om priset. Fundamentalism används oftast i religiösa sammanhang. Bokstavstrogna till en ursprunglig lära. Något som även passar in på de som förordar marknadslösningar.
Låt oss återvända dryga 200 år. Närmare bestämt till 1776. Boken “Nationernas välstånd” kommer ut. Författaren Adam Smith betraktas allmänt som nationalekonomins fader. I boken myntar han begreppet “den osynliga handen”. En naturlag som gäller för samhällslivet. Om alla individer tillåts handla fritt och utifrån sin egen nytta så styr den osynliga handen (invisible hand) allt till det bästa för kollektivet och samhället. Den osynliga handen och marknadsfundamentalister argumentering baseras på ett idealtillstånd. Där det råder fullständig konkurrens och marknadsaktörerna har tillgång till all information. I fria val kommer jämbördiga säljare och köpare fram till jämviktspriser.
Om vi lämnar fundamentalisternas idealtillstånd och istället utgår från vad vi faktiskt kan iaktta i samhället är det något helt annat. Två sådana iakttagelser som jag vill lyfta fram är allvarliga hot mot samhällets funktion.
Om en marknad tillåts att verka fritt uppstår spekulationsbubblor. Under de senaste åren har två stora bubblor byggts upp och spruckit. Genom sin storlek sprids de till övriga samhället och får stora negativa konsekvenser. Runt millenniumskiftet byggdes en bubbla upp som senare skulle gå under namnet it-bubblan. Många små och nystartade it-företag spåddes en lysande framtid. Det talades om den nya ekonomin. Många ville vara med på tåget. Aktiekurserna steg snabbt och drog till sig ytterligare intressenter. Mellan oktober 1998 och mars 2000 steg Nasdaqbörsen med ofattbara 240 procent. Strax efter millenniumskiftet sprack it-bubblan.
Det är nu 5 år sedan den amerikanska bostadsbubblan sprack. Det var lätt att ta sig in på den amerikanska bostadsmarknaden. När väl spiralen med prisstegringar var igång så lockades fler in på marknaden och samtidigt åsidosattes säkerheterna för lånen. Om värdet på bostaden ökade var det inget problem. Lånen paketerades om och såldes vidare. När väl bubblan brast sperds effekterna som en löpeld. Inte bara banker och försäkringsinstitut i Amerika drabbades utan spridningen nådde även Europa. Genom den efterföljande kollapsen av förtroendet på kreditmarknaden drabbades många företag som inte alls hade något med den amerikanska bostadsmarknaden att göra.
Den andra tendensen jag vill lyfta fram är att allt större skillnader skapas med en fritt fungerade marknad. Något helt annat än utopins jämvikt. För att illustrera tar jag ett exempel från spelens värld. Monopol är ett spel som de flesta prövat på. Spelet genomgår samma förlopp varje gång. Någon av spelarna får övertaget och kan utnyttja sina intäkter för att köpa mer gator och bygga fler hus. När hotellen börjar komma på plats är spelet snart över. En av spelarna sitter med alla tillgångar medan de andra deltagarna tvingas i konkurs. Lämnar vi spelet och tittar på marknaden så ser vi att dess aktörer är långt ifrån jämspelta. Det kan vara allt från förhandlingsvana till bakomliggande resurser. Precis som i fallet med monopol kan fördelar som vinns senare användas för att förbättra möjligheterna. En form av ränta på ränta effekt. På ett övergripande plan kan effekten iakttas. Från 80-talets början har marknadskrafterna fått allt friare tyglar vilket också inneburit att skillnaderna i samhället har ökat.
Marknadsfundamentalisterna har haft ett stort inflytande på samhällsutvecklingen de senaste decennierna. Visst är det dags att kasta av oss tron på marknadslösningar och istället öppna både ögon och sinne för att ta itu med de samhällsproblem vi ställs inför.
2 Responses to Marknadsfundamentalister