Mat

Kylskåpet behöver påfyllning. Utrustad med fulltecknad inköpslista på grön postitlapp och tygkasse tar jag en promenad till bostadsområdets närbutik. En gång i tiden gick affären under namnet Stjärnhallen. Första namnet på butiken lever kvar trots att både ägare och namn bytts ett flertal gånger. Hela butiken är under ombyggnad. Svårt att hitta. Kassorna har fått en ny placering. Hyllorna har bytt riktning och en mängd kyldiskar har tillkommit. Även sortimentet har genomgått en revidering. Nu upptas de flesta hyllor i butiken av helfabrikat. Färdigmat som förpackats i portioner. Jakten på tiden har tagit sig fram till matbordet.

Anpassning av sortimentet hjälper inte alltid. Nedläggning av matvaruaffärer är inget som förvånar längre. I min stadsdel har tre butiker tvingats upphöra. Bristen på lönsamheten sätter stopp. Är vi på väg mot en situation där bara de största butikerna i köpcentra blir kvar? Tillhör möjligheten att ta en promenad för att fylla på matförrådet något som är på väg att försvinna. Avståndet till närmsta livsmedelsaffär kräver bil.

I DN läser jag ett inlägg som handlar om att Sverige saknar strategi för trygg livsmedelsförsörjning. Onekligen en mycket viktig fråga. Vad händer om klimatförändringen slår hårt mot viktiga jordbruksområden. Sinande oljetillgångar påverkar både produktion och distribution av livsmedel. Prisstegringar känns oundvikliga. Kommer matinköpen i framtiden att ta en allt större andel av hushållsbudgeten?

Allt fler röster hörs om lokalproducerat. Till och med stadsodlingar nämns. Om transportberoendet ska begränsas är onekligen produktion nära konsumenten nödvändig. Får vi se ett ökat intresse för bondens marknad? Blir kolonilotter med både närhet och odlingsmöjligheter hårdvaluta?

Jag växte upp på landet i ett småbrukarhem där matbordet dukades med både potatis, kött och grönt från egen odling. Tidigt gick flyttlasset till staden och ett helt annorlunda liv med totalt beroende av livsmedelsaffären. Efter några misslyckade försökt med tomatodling har egen produktion legat i träda under många år. Är det dags för ett nytag? Först får jag skaffa mig ett par gröna odlarhandskar. Å så var det bara det viktigaste. Var ska jag leta för att hitta odlarglädjen?

This entry was posted in Okategoriserade. Bookmark the permalink.