Funderingar och fantasier

Jag sitter vid mitt skrivbord och tittar ut mot parkeringen. Grått, trist och höstlikt. Vattenpölarna i den ojämna asfalten avslöjar att regnet har varit på besök. Nu är det visserligen uppehåll men en promenad känns inte inbjudande. Istället får jag försöka samla ihop intrycken från gårdagens besök på Folkets Bio. Filmen Push, av den svenske filmskaparen Fredrik Gertten, biter sig fast. Den är svår att avfärda och lägga in i glömskans fack. En film om bostadssituationen. En film som hittar mönster. Gemensamma drag som återkommer i många länder.

Inledningsvis visas ett talande diagram. Medan lönerna i det närmaste stått stilla har bostadskostnaderna rakat i höjden. En ohållbar utveckling. Varför ska boendet ta en allt större del? Vad blir lidande? Rätten till en bostad finns med i FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Det bildar en skarp kontrast till filmens beskrivning av den aktuella bostadssituationen.

I filmens genomgående tema får vi följa FN-juristen Leilani Fara på hennes resa till olika länder och miljöer. I diskussioner med allt från beslutande politiker till personer som riskerar vräkning söker hon få en bild av dagens bostadssituation.

På den avreglerade kapitalmarknaden skapas fonder. Tillgången till kapital är god. Det finns i överflöd. Pensionspengar blandas med tillgångar från skatteparadis. Det kan också vara pengar från knarkhandeln eller annan illegal verksamhet som behöver byta färg. Kapital som söker avkastning. Det är här bostadsmarknaden kommer in. Fastigheter är en tillgång med avkastningspotential. Fastigheter med låga hyresintäkter undervärderas. Men med billiga kosmetiska renoveringar kan hyran höjas rejält. Boende med låg betalningsförmåga tvingas flytta. Därav filmens namn, Push. De som bor i fastigheter där den nya typen av ägare tagit över trycks ut. Bort från miljöer som varit deras hem under många år. Bort från närheten till deras arbetsplatser. Med ägandets anonymitet tappas all moral. Samhällsansvaret går förlorat.

Här sitter jag i en bostadsrätt och tittar ut på parkeringen. Skyddad tillvaro. Även om filmens budskap känns avlägset i min vardag så finns tendenserna. Ett sådant tecken är allmännyttans utförsäljning av lägenheter. Återkommande i många städer. Där köparen är fastighetsbolag uppbackade av starka kapitalintressen. Så också här i Umeå.

Jag återvänder till rätten till bostad, en mänsklig rättighet. Något som borde vara utgångspunkten för allmännyttan. Skapa och förvalta bostäder till rätt pris för kommunens innevånare. Underlätta för unga att få ett första boende när de flyttar hemifrån. Men allmännyttans beslutsfattare har en helt annan agenda. De ska konkurrera på samma villkor som övriga fastighetsägare. Ta beslut utifrån affärsmässiga grunder. Resulterande i ett agerande som liknar de anonyma kapitalfonderna. Vinsten sätts i första hand. Kommuninnevånarnas behov av ändamålsenliga bostäder sätts på undantag.

Trots filmens dystra bild av utvecklingen avslutas den hoppfullt. Ett försök till organisering med utgångspunkt från den mänskliga rättigheten till bostad. Lovande!

Länkar
Intervju med Fredrik Gertten
Organisering
Klasskriget om boendet är här

De ljusa sommarkvällarna har tagit adjö för denna gång. I dess ställe har höstmörkret tagit plats. Med hösten följer också en återvändande företeelse, bondens marknad. En del av gågatan kantas av stånd där lokal produktion erbjuds stadens innevånare. En tradition där säljare och köpare möts. Där producenten möter omgivningens behov. Pengar byts mot varor. En marknad i dess grundläggande form.

Marknadsplatser har en tusenårig historia. Under de senaste årtiondena har en ny företeelse vuxit fram som också klassificeras som marknad. Nätet har gått från exklusivitet till allas egendom. Idag finns många nätanslutna enheter i varje hem. Tillgängligheten och allas närvaro har öppnat upp för marknadsplatser också på nätet. I jämförelsen med traditionella marknader ger det fördelar. Det finns ingen bindning, varken till tid eller rum. Köparen kan ta del av vad som erbjuds både när som helst och var som helst genom sina mobila enheter. Säljaren är inte uppbunden av utbudet. Det finns ständigt tillgängligt på någon av nätets många sidor. Även den geografiska begränsningen har upphävts, köpare och säljare kan befinna sig på olika platser.

På nätet har vi de senaste åren sett något nytt. Är det marknadens förvandling? I brist på namn kallar jag det nya för indirekt marknad. Produktion, produkt och konsumtion finns på plats men där marknadstransaktionerna blir indirekta, ett påhäng. Jag får försöka beskriva vad jag menar.

Sociala medier har fått stort genomslag. Facebook, Twitter och Instagram är tre stora av nätets många sidor som erbjuder poppulära tjänster. Gratis att använda. Det nya är att användarna står för produktionen. Det är användarnas flöden som är produkten. Deras inlägg, kommentarer och bilder drar till sig intresset, skapar suget. Användarna skapar värdet och gör det utan ersättning. Vi har alltså ett värdeskapande och en produkt som kommer till konsumenten utan marknadstransaktion.

Affärsmodellen har blivit ett påhäng. Med många användare går det att sälja reklam som blandas in i användarnas flöden. Något som blivit riktigt stort. Pengar för reklam tar idag helt andra vägar än för tjugo år sedan. Traditionella medier är de stora förlorarna. De brottas med stora problem då reklampengar hamnat hos nätbolagen. När reklam blandas in i flödet tillförs inget värde för konsumenten. Snarare är det tvärt om. Produktens värde minskar. Ofta får användarna erbjudanden att betala för att slippa reklamen. Reklamen har blivit ett ovälkommet bakgrundsbrus som man betalar för att bli av med. Överproduktion!

Det finns också en subtilare tendens. Den information som användaren lämnar ut i olika former kan sammanställas, bearbetas och analyseras. Det ger helt nya möjligheter till påverkan. Kampanjer som kan skräddarsys efter användarens profil. Påverkan ner på individnivå med differentierad argumentation beroende på syfte och effektivitet. Försäljningsreklam och valkampanjer är två områden där information från sociala medier kommit till användning. Den av användaren skapade informationen kan av nätbolagen säljas. Sociala medier har blivit en indirekt marknadsplats.