Spegling

En fråga som borde lyftas upp är inkomstfördelningen. Inta en central roll i debatten bland de som försöker styra samhällsutvecklingen. Under de senaste decennierna är trenden tydlig. Undersökningar pekar i en bestämd riktning. Allt mer hamnar i toppen. De redan rika tar en allt större del av kakan. Utvecklingen är likartad i många länder.

Inkomstfördelningen har via efterfrågan stor påverkan på vad som produceras. Där köpkraft finns samlas företagen. Denna allt ojämnare fördelning av inkomster spelar av sig på utvecklingen inom olika delar av samhället. Då en ny fotbollssäsong just kört igång får det bli mitt exempel. Inkomstfördelningens förändring speglar av sig i klubbarnas verksamhet.

För snart 20 år sedan blev det tillåtet för idrottsföreningar att bilda aktiebolag. Viktigt i sammanhanget är den så kallade 51-procentsregeln. Medlemmarna i föreningen ska ha röstmajoritet det vill säga 51 procent av rösterna i aktiebolaget.

Det finns en fundamental skillnad mellan föreningens, en medlem en röst, och aktiebolaget där röstetalet helt är avhängig aktiekapitalets fördelning. I en förening krävs en majoritet av medlemmarna för viktiga beslut medan aktiebolaget styrs helt av en person med aktiemajoritet. Ett avsteg från demokratin och ett tecken på att resursstarka personer får större inflytande.

Inom fotbollen har resursstarka personer blivit ett allt tydligare inslag. De senaste årens fotbollslag som tagit steget från division 1 norra till allsvenskan kan alla förknippas med en resursstark person som tagit över klubben. Senaste exemplet är Dalkurd som för några år sedan tillhörde Umeå FC:s konkurrenter i div 1 och nu är nykomlingar i allsvenskan. Bröderna och miljardärerna Junad har gått in som finansiärer i Dalkurd och därmed tagit över styret i klubben.

Även här i Umeå har vi ett fotbollslag som styrs av en person som tillhör vinnarna i de senaste årens penningfördelning. Raja Thoren har genom laget Team Thorengruppen tagit steget in på fotbollens område.

Hur säkrar de rika personerna upp kontrollen av “sin” förening? Sätten är många. Allt från att köpa upp ett stort antal medlemskap och dela ut dessa till att göra medlemskap exklusivt genom höga avgifter. Raja Thoren säger öppenhjärtigt i en intervju.

“Till skillnaden från ägarna i PSG kan jag och hela styrelsen bli bortröstade av föreningens medlemmar. Men då finns det en klausul som säger att vi kan bryta sponsoravtalet. Det är viktigt, för vi satsar ett antal miljoner på det här, och om inte vi får vara med och påverka hur de används, så är jag inte säker på att vi skulle vilja satsa de pengarna.”

Ska vi tippa att 51-procentsregeln avskaffas? Argumenteringen för att ta bort denna regel blir allt kraftigare. En anpassning till förhållanden i många andra länder. Det ligger så att säga i tiden. Samhällsförändringen där allt större delar av inkomsterna samlas hos några få ger effekter inom fotbollsklubbarna. Personer med fotbollsintresse och som ligger i toppskiktet av inkomstligan tar över klubbarna.

När inkomstfördelningens förändring betraktas i spegeln syns en tydlig bild i förutsättningarna för fotbollsklubbarna.

Posted in Demokrati, Historia | Leave a comment

Samverkan

Offentlig privat samverkan, ett uttryck på modet. Åtminstone bland politikernas inre kretsar. Här i Umeå använder sig kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg av uttrycket i samband med byggande av fotbollshallar. I hans ögon är uttrycket positivt laddat. När beslutande politiker går samman med privata aktörer bildas handlingskraft. Politiker kan visa på resultat, det händer något i en fråga som stötts och blötts i årtionden. Den privata sidans aktör i detta fall Raja Thoren har säkert stenkoll på satsningens ekonomiska utfall för hans imperium. En win-win situation för båda parter kan tyckas.

Offentlig privat samverkan tar sig också ett annat uttryck i det aktuella fallet. Stolarna i offentlig respektive privat miljö har blivit utbytbara. Lena Sandlin som före uppgörelsen var politisk sekreterare till Hans Lindberg har nu fått erkännande av Raja Thoren och tagit steget in i Thorengruppens slutna styrelserum. Tankemodeller och nätverk mellan politiska företrädare och marknadsaktörer växer samman.

Men sammanblandningen av offentlig beslutsfattande med privat kan ifrågasättas. De privata aktörernas agerande styrs av vinstövervägande. Står de inför vägval fäller vinstmöjligheten avgörandet. De kan inte klandras för sitt agerande. Marknaden fungerar så. De som följer marknadens logik tar hem vinsterna medan de som avviker slås ut.

För politiker är det annorlunda. De ska basa över samhällsutvecklingen. Få till en förändring som av de flesta anses som rättvis. Där marknaden likt ett monopolspel kantrar, vinnaren tar allt, ska det offentliga komma in och omförhandla. Fördela om så samhällsspelet kan fortsätta. Förlorarna i marknadsspelet ska inte kastas på sophögen utan har också existensberättigande. Politikernas viktigaste uppgift är att hålla ihop samhället.

Återvänder vi till det aktuella fallet med fotbollshallarna i Umeå så kan diskussionen betraktas från olika vinklar. För fotbollsintresserade, jag är en i denna grupp, är fotbollshallarna välkomna. Träning på fullstor plan även vintertid är viktig. Finns alternativ till offentlig privat samverkan? Finansieringsmässigt måste kommunen ha bättre möjligheter att låna upp nödvändigt kapital. Kommunens kreditvärdighet är bättre än en privat aktör. Byggandet av fotbollshallar är en investering. Byggnaderna finns kvar och är en tillgång för många år framåt. Kostnaden kan fördelas. Nu skriver kommunen fast sig i ett långt hyresavtal av motsvarande längd och till högre kostnad. Hyresavtalet räknas fram på marknadsmässiga grunder. Där ingår skälig avkastning på investerat kapital. Den privata aktören räknar hem investeringen och risken är obefintlig. Offentlig privat samverkan stöder i detta fall en privat aktörs expansionsplaner. Alternativ finns men politikerna verkar fastnat i att de måste tillämpa “offentlig privat samverkan”.

Granskar vi den privata aktörens affärsmöjligheter finns en naturlig fortsättning. För skolkoncernen är ett fotbollsgymnasium nästa steg. I en sådan satsning måste fotbollshallarna finnas på plats. Med ett stort elevupptagningsområde finns möjlighet att fånga in de riktigt stora talangerna. De knyts upp till skolkoncernens egna fotbollslag. När det blir dags för talangerna att ta nästa steg i sin utveckling och etablera sig högre upp i seriesystemet sitter skolkoncernen i guldsits. Vid övergångarna kan de kassera in miljonbelopp.

I ett vidare perspektiv måste politikernas agerande lyftas upp. När de lierar sig med privata aktörer blir marknaden ensam vid samhällsutvecklingens styråra. Politiken tappar sin möjlighet att utgöra motvikt. Demokratin avväpnas. Kan förändringen beskrivas som en samhällsomvälvning uppifrån? När de som fått demokratiska mandat, företräder väljarna, tänker som och samverkar med tunga marknadsaktörer bildas en ny typ av samhälle, marknadsbaserat elitstyre.

Posted in Demokrati | Leave a comment

Skatt och marknad

Jag sitter i TV-fåtöljen och följer Uppdrag Gransknings avslöjande om skatteparadisen. När de intervjuar Svenskt Näringslivs ordförande Leif Östling fastnar jag för något han uttrycker. När hans skatteinbetalning i kronor kommer på tal sänker han garden. Han är på sin hemmabana. Det rör sig om många miljoner. Hans inbetalningar motsvarar minst tusen vanliga skattebetalare. Sedan säjer han följande:

Vad fan får jag för pengarna?

Han ser skatteinbetalningen som ett utbyte på en marknad. När han ger sig in i Moder Sveas skattebutik och lägger upp sina miljoner på disken väntar han sig något i utbyte. Hans tillgångsportfölj ska inte minska. Vad får han för de miljoner han sätter in? Har moder Svea något att erbjuda i utbyte? För Östling har skatt blivit en marknadstransaktion. En betalning ska åtföljas av något med värde i motsatt riktning. Och den är individuell. Vad får just han för pengarna han betalat in som skatt? Vi lockas in i hans tankevärld. Allt är eller borde hanteras som marknader.

Ett talande experiment när fokus flyttas är “baskettestet“. Du ombeds räkna antalet passningar inom det vita laget. Det vita laget, bollen och antalet passningar får hela din uppmärksamhet. Men uppgiften som aktiverar ditt fokus får dig också att stänga ute annat. De flesta som gör testet missar helt att en person utklädd till gorilla passerar framför kameran. När fokus aktiveras är det lätt att sortera bort annat. Östlings replik “Vad fan får jag för pengarna?” får oss att aktivera fokus. Om man betalar ska man få något för pengarna.

När vi aktiverar marknadstänket ser vi inte att det vi betalar in i skatt är till för det gemensamma. Något som är till för alla. Något som alla får del av oavsett skattekraft. Finansieringen av det gemensamma sker efter förmåga. Några få betalar mera som Östling medan många andra betalar mindre. Det finns ett inslag av utjämning i skattesystemet även om det under de senaste decennierna förändrats till fördel för de som likt Östling ligger i toppen av inkomstpyramiden.

Vi måste skilja det gemensamma från marknaden. Inte låta marknaden ta över. Vad blir det av skola, vård och omsorg om marknadstänket får fortsätta. Naturligtvis vill de som betalar mera få fördelar, gå före i köerna och få tillgång till bättre skola eller vård. Tendenserna är redan på väg. Samhället måste ta tillbaka välfärden och göra den lika för alla. Oavsett vad vi betalar i skatt. Det hör till demokratin. Allas lika värde.

Posted in Demokrati | Leave a comment