Globalisering del 5

Bokstavskombinationer. Är vi på väg in i ett språk bestående av bokstavskombinationer. Ibland får man det intrycket. Långa ord och uttryck rationaliseras ner till några enstaka bokstäver. Inte lätt att hänga med. Hur får vi fatt på vad som döljer sig bakom dessa förkortningar? I globaliseringens spår hittar vi en av dessa bokstavskombinationer, TTIP.

TTIP står för Transatlantic Trade and Investment Partnership. Ett handelsavtal mellan USA och EU som håller på att förhandlas fram. Inget att yvas över kan tyckas. Avlägsna handelshinder som tullar, regleringar och restriktioner för investeringar. En naturlig utveckling i en allt mer globaliserad värld. Men avtal brukar också innehålla finstilt text. Villkor som sällan ögnas igenom men som får stor betydelse vid tvister. TTIP är inget undantag. Den finstilta texten har fått namnet ISDS.

Investor-state dispute settlement eller ISDS ska utgöra ett skydd för investerare. Det ger globala företag rätten att stämma ett land om de inför regler som påverkar företagets vinst. Tvister ska avgöras i privata skiljedomstolar helt utan insyn. Motsättningen mellan de globala företagens vinster och allmänhetens intressen kan inte göras tydligare. Representanter utsedda i demokratiska val riskerar att få sina handlingsmöjligheter begränsade. Demokrati contra privata vinster.

Det går att peka på en rad områden där det allmänna står mot det privata. Hur kommer vi tillrätta med hoten mot miljön. Framtida generationers levnadsvillkor. Ett sätt att hantera de långsiktiga miljöhoten är regleringar. Men regleringar kan också slå mot enskilda globala företags vinstmöjligheter. Röstas regleringar igenom finns en uppenbar risk för motreaktioner från globala företag. Stämning på mångmiljardbelopp till en privat skiljenämnd.

Ett annat område är arbetsmiljön. Vilka regler ska gälla på en arbetsplats? Regler är till för att “skydda” den svagare parten. Införs TTIP blir den ett skydd för den starkare parten, investerarna. Den Amerikanska arbetslagstiftningen som är betydligt sämre sett ur de anställdas perspektiv riskerar att bli norm även på denna sida av Atlanten. Beteckningen “race to bottom” får ett innehåll. Minsta möjliga reglering. Inget skydd för de svaga på arbetsmarknaden. Inget skydd för framtida generationer. Globala företags vinstmöjligheter är viktigare.

Debatten om vinstbegränsningar i välfärden hamnar i ett helt annat läge om internationella investerare som satsat pengar i svenska skolor kan stämma staten om regleringar införs.

En försmak av vad som är på väg kan Vattenfalls agerande i Tyskland vara. Efter Fukushima katastrofen togs i Tyskland ett regeringsbeslut att stänga ner kärnkraftverken. Alla reaktorer ska vara ur drift till 2022. Nu har vattenfall stämt den tyska staten på på hela 4,7 miljarder euro, motsvarande 43 miljarder svenska kronor. Ledningen för Vattenfall menar att den tyska regeringens beslut skadar Vattenfall och vill därför ha ersättning.

Ska globala företag ha rätten att överpröva demokratiska fattade beslut om de anser att deras vinster påverkas?

Använd gärna en halv timme och titta igenom följande program från Finlänsk TV

Mer uppgifter finns bla här

Posted in Globalisering | Leave a comment

Rubriker

I min ungdom var radion enda fönstret mot omvärlden. Vi hade en radioapparat som kombinerades med en grammofon för 78-varvare. Dåtidens musikskivor som också gick under namnet stenkakor. Radioapparaten var en stor möbel. Nyhetssändningarna från TT var heliga. En röst från omvärlden. Någonting som hände utanför den egna horisonten.

Nu har både radiolyssnandet och tv-tittande förflyttats till undantagen. Men fönstret mot omvärlden har vidgats. Nätet med dess näst intill oändlighet är öppningen mot samtiden. Det begränsade utbudet har bytts till svårigheten att sålla i flödet.

När utbudet är närapå oändligt blir första kontakten, rubriken, viktig. Ska vi stanna upp eller gå vidare. Vad avgör valet? När jag ser uppgifterna att det danska storbolaget OW Bunker försatts i konkurs stannar jag upp. Vad är det som händer? Jag får försöka plocka fram några hållpunkter för att förstå.

I början av november lämnade det globala företaget OW Bunker in sin konkursansökan. Företaget har sitt huvudkontor i Danmark och var omsättningsmässigt det tredje största företaget i landet. Verksamheten var dels transport av olja, de har ett 30-tal fartyg i sin flotta, och dels var de en stor aktör på den finansiella delen av oljemarknaden.

Ägarbilden är intressant. Riskkapitalbolaget Altor köpte bolaget 2007 med sin “Altor Fund II”. Strategin för riskkapitalbolag är att ta över företag, stuva om och sälja efter några år. Altor följde mönstret. Så sent som i början av året ökades belåningen för att bolaget skulle kunna växa och öka sin marknadsandel. I mars introducerades OW Bunker på Köpenhamnsbörsen. Därmed kunde Altor sälja av en stor del av sitt aktieinnehav. Ta hem vinsten.

Drygt 7 månader senare lämnar företaget OW Bunker in sin konkursansökan. Deras börstillvaro blev kortlivad. Vid noteringen värderades bolaget till 8 miljarder svenska kronor. Nu är värdet noll. Från 8 miljarder till 0 i rekordfart. En minst sagt märklig utveckling. Ligger förklaringen i omfattande oljepris-spekulationer. Har de ansvariga för handeln trott på en uppgång i oljepriset? När priset istället rasat med 25 procent sedan juli. Uppgifter pekar på att bolagets tradingavdelning står för stora förluster.

Prisförändringar innebär möjligheter men också stora risker. De som sitter med de stora volymerna är vinnare om priset går upp medan de är de stora förlorarna om priset faller. OW Bunker blev tydligen sittande med svarte petter när oljepriset fortsatt att sjunka.

Prisutvecklingen är märklig. Senaste halvåret har oljepriset sjunkit med en fjärdedel. Har utbudet ökat? Jag ser inga sådana uppgifter. Vi har nått peak-oil och produktionen ökar inte längre. Är det istället efterfrågan som sjunkit? Men världskonjunkturen har inte förändrats drastiskt det senaste halvåret. Även om tillväxtsiffrorna är obefintliga finns inga tecken på en kraftig nedgång. Utbud och efterfrågan ger ingen vägledning.

Kan oljepriset manipuleras? Konspirationsteorier börjar gro. Är det fråga om avancerad ekonomisk krigföring? Slå till mot sårbara aktörer på oljemarknaden. En av de stora förlorarna är oligarkernas Ryssland, då en stor del av dess export är beroende av oljepriset. Andra som tar stryk av prisnedgången är företag som sysslar med den nya typen av oljeutvinning från skiffer och sand. Deras investeringsbeslut är baserade på antaganden om betydligt högre oljepris. Hamnade OW Bunker på fel sida i en uppgörelse på finansmarknaden?

Posted in Strukturomvandling | Leave a comment

Fokus

Jag sitter parkerad framför min dator. Fokuserad. Det är direktsändning från Schack VM i Sotji. Norsk Rikskringkasting sänder live och jag kan följa sändningen via SVT Play. För Norge är det av speciellt intresse då titelförsvararen heter Magnus Carlsen. Han erövrade världsmästartiteln från indiern Viswanthan Anand förra året. Carlsen har samma motståndare på andra sida brädet nu när han ska försvara sin mästartitel.

Sjätte partiet bjöd på stor dramatik. Carlsen har fått upp en ställning där han har fördel men som han sa efter matchen hade svårt att hitta den rätta fortsättningen. Med ett kungsdrag ger han Anand möjligheten till ett mellandrag med schack. Ett grovt feldrag av Carlsen. Det märkliga är att inte Anand genast straffar Carlsen. Om Anand tagit vara på möjligheten hade han haft goda vinstchanser i partiet. Istället försöker Anand i sin trånga ställning skapa motspel på damflygeln men Carlsen kan fortsätta manövrera och tar hem hela poängen. Därmed tar han ledning i matchen. Ett avgörande momentet för hela titelfighten?

Visst gör spelare i världseliten feldrag men det är sällan. Väldigt sällan. Det är därför de fått inträdesbiljett till eliten. Om ställningen i det avgörande ögonblicket presenterades för en stormästare skulle han på bråkdelen av en sekund se möjligheten. Varför denna blockering hos både världsmästaren och utmanaren?

Oförklarliga misstag känner vi alla igen. Något står i vägen, blockerar åtkomsten till det vi känner till. Stress är en faktor. Jag läser om ett psykologisk test som utfördes på fallskärmshoppare. Dels direkt före de skulle kliva ut från planet och dels när de landat efter fallskärmshoppet. Stressen inför hoppet försämrade arbetsminnet radikalt. Mellan 30 till 45 procent beroende på vanan vid fallskärmshopp.

Men vi kan också resonera om fokuseringens betydelse. Inför fallskärmshoppet går det inte att bortse från vad som ska komma. En stor del av uppmärksamheten är upptagen. Överfört till schackpartiet så är både Carlsens och Anands fokus för snävt. Carlsen att söka de manövrer som förstorade fördelen och Anand helt inriktad på motspel i sin passiva ställning. Koncentration och fokus är en förutsättning men ett för snävt fokus begränsar också.

Återvänder vi till titelmatchen så trodde jag att missen skulle slå hårt mot framförallt Anand. Den missade möjligheten skulle finnas där och störa. Påverka det fortsatta spelet. Men där fick jag fel. I sjunde partiet blir Anand pressad men avvecklar till ett slutspel med pjäs under. Ett modigt beslut. Han har sett möjligheten att bygga en ointaglig fästning och litar på sin bedömning. Hans antagande stämmer. Bönderna byts av och Carlsen måste ge upp vinstförsöken med torn och springare mot torn. En teoretisk remiställning.

I elfte partiet vinner åter Carlsen och med siffrorna 6½-4½ avgör han matchen. Norge behåller världsmästartiteln.

Posted in Okategoriserade | Leave a comment