Arbetets glädje

Jag är uppvuxen på landet som så många andra på den tiden för en mansålder sedan. Byarna var levande. Skolorna fulla av stugornas stora barnkullar. Det var i arbetsmarknadsstyrelsens barndom. AMS som i folkmun döptes till “alla måste söderut”. Avfolkningen av landsbygden hade inletts. Samhällsförändringen var uppenbar.

Det var ett slitsamt liv. Småbrukarlivet kompletterat med skogsarbete under vinterhalvåret. Arbete åt de stora skogsbolagen som gav de nödvändiga kontanterna. Tungt arbete på den egna gården utan till synes någon lön. Arbete utan lön men med belöningen i form av gårdens livskraft. Jag kunde med ett barns ögon iaktta det tidsödande arbetet med att förflytta stora stenblock med hjälp av stubbrytare, trebenta lyftanordningar med block, allt för att förbättra odlingen. Trots slitet vill jag tala i termer av “glädjen i arbetet”. Nu över ett halvt sekel senare har naturen tagit tillbaka vad odlarmödan försökte skapa.

Även om slitet kan ifrågasättas med nuets perspektiv så vill jag använda exemplet som infallsvinkel på arbetets glädje. Två viktiga ingredienser är att arbetet sker på eget initiativ och belöningen inte tillfaller någon annan.

Jag har tidigare varit inne på området. Motivation och flow är två infallsvinklar på samma tema. Arbetets glädje är ytterligare ett sätt att närma sig ämnet. Den känsla som infinner sig när problemställningen, uppgiften som ska lösas får fullständigt fokus. Ideer och uppslag korsar varandra. Vems? Varifrån de kommer har ingen betydelse utan arbetsuppgiftens ska lösas. Vi gör det tillsammans. Alla har samma fokus, problemställningen. Det sprider sig en arbetsglädje. Känslan att vara delaktig och se en till synes omöjlig uppgift få sin lösning. En arbetsglädje som upplevs ibland och som vi alla bör sträva mot.

Det finns många fallgropar på vägen mot “arbetets glädje”. Exempel på detta är när fokus flyttas från problemställningen till vad jag vill kalla positionstänkande. Tankegångar som tar sin utgångspunkt i ett personligt perspektiv. Vilken kom med förslaget? Vems är ideen? Hur kan jag utnyttja detta för egen del! Intrigspel som baseras på maktsträvanden och inte har någonting med arbetsuppgiften att göra utan förgiftar arbetsklimatet. Belöningssystemet är också något som kan få fokus på avvägar. Ytterligare en fallgrop är hierarkier där prestigen kommer upp till ytan.

Arbetets glädje är värt att kämpa för!

Posted in Arbetsmarknad, Okategoriserade | Leave a comment

Rubriker

Google köper Motorola, HP överger pc-segmentet, MicroSoft inleder samarbete med Nokia. Patentstrider och stämningar duggar tätt. Vad blir det av Apple när den karismatiske Steve Jobs lämnar VD-posten. Branschen som kännetecknas av snabb teknisk förändringstakt har också omvälvande förändringar på det organisatoriska planet.

Patentstrider skulle jag vilja kalla en samhällelig varböld. Anledningen till mitt påstående är att den tid som läggs ner på dessa konflikter inte tillför något värde. Det är tid som används för att reglera relationer. Med patentstrider flyttas fokus från utveckling och produktion till ett relativt tänkande mellan aktörerna. Ett motiv som förts fram i spekulationerna om Googles köp av Motorola är just Motorolas digra patentportfölj. Patent som kan användas gentemot de andra aktörerna och utjämna det underläge Google hamnat i.

Marknader i stark tillväxt lockat till sig aktörer. En sådan marknad är det mobila området. Googles köp kan också tolkas i termer av större kontroll av värdekedjan på den mobila marknaden. Plattformen Android kompletteras med hårdvarukunnande från Motorola. Ett företag som hamnat i sidospårens återvändsgränd är Nokia. Går det att ställa om en stor organisation som kommit snett? MicroSoft å sin sida är sent ute i sin mobila satsning. Kan en slow starter få hjälp av en som tagit ut fel kompassriktning?

HP ställer om sin inriktning och överger PC segmentet. De följer IBMs fotspår och går samma väg som “di blue” gick för några år sedan. Analyserna verkar baseras på ideerna att marginalerna kan ökas om inriktningen koncentreras till tjänstesektorn. Tjänster som ska riktas mot de stora och betalstarka kunderna. En strategi som kan kallas produktion for money. Producera det som går hem hos penningstinna storföretag.

En helt annan inriktning verkar vara styrande för Google. Volymerna som massmarknaderna kan erbjuda är central. I boken “The long tail” berör Chris Andersen fenomenet. Med den digitala revolutionen så går både marginalkostnaden för ytterligare produktion och även distributionskostnaden mot noll. Därmed blir den “långa svansen” ekonomiskt intressant. Inte bara de största beställarna, A-kunderna är intressant, utan incitament finns att ta vara på de mångas efterfrågan.

Posted in Okategoriserade | Leave a comment

Flow

Jag tillhör pappersfrossarna. Ser jag en artikel på nätet som fångar mitt intresse så måste jag bara skriva ut den på papper. Ibland läser jag den, ibland ögnar jag igenom rubrikerna men för det mesta hamnar den i högen som stuvas ner i någon låda för framtida undersökning.

När regnet slår mot rutorna är det dags för det obligatoriska sommarjobbet med städning och rensning i överfyllda skrivbordslådor. I en av lådorna bland några artiklar hittar jag boken “Flow” av författaren med det outtalbara namnet Mihaly Csikszentmihalyi. Av bokmärket att döma så kom jag halvvägs innan intresset dog ut. Även om boken ställdes åt sidan är begreppet Flow värt uppmärksamhet. Författaren för enkelhetens skull kallar jag honom Miha beskriver flow på följande sätt:

Koncentrationen är så intensiv att uppmärksamheten inte räcker till för ovidkommande saker. Medvetandet om det egna jaget försvinner och tidsuppfattningen förvrängs.

I min jakt på Flow har jag därför installerat frameworket Play på min dator. Det är ett av Java-världens svar på det populära “Ruby on Rails”. De som beskriver sitt framework på följande sätt.

web framework that’s optimized for programmer happiness and sustainable productivity. It lets you write beautiful code favoring convention over configuration.

Play har plockat många ideer från Ruby on Rails. I mitt labbande med frameworket slås jag av den enkelhet med vilket serverdelen sätts upp. Antalet kodrader kan verkligen minimeras. Däremot är det betydligt högre tröskel för klientdelen. Sökandet bland alla plugins till javascriptbiblioteket JQuery kräver sina timmar. Deras template engin känner jag mig inte heller riktigt hemma med. Klientdelen innebär också HTML5 och försöken med några av dess möjligheter har stärkt mig i övertygelsen om dess genomslagskraft. En av många nyheter med HTML5 är Websockets som kommer att helt förändra kommunikationen mellan server och klient. Serverdelen behöver ingen request från klienten utan kan skicka information direkt till de klienter som lyssnar.

Hur gick det då i min jakt på flow? Den intensiva koncentrationen fanns där. En koncentration som utifrån upplevs som brister i kontaktbarhet. Beträffande tidsuppfattningen så har timmarna bara rasat iväg. Det är snart höst! Jag har spelat med Play och varit i kontakt med Flow!

Posted in Okategoriserade | Leave a comment