Programmeringsstandard

Inom IT-sektorn är ordet “standard” positivt laddat. Sker utvecklingen med en förutbestämd standard finns igenkännelse. Sättet som problem löses på känns igen. Underhållet av programvaran blir helt enkelt lättare. När programmeraren väl tagit sig in i standarden så går det fortare att orientera sig i andra program som följer samma standard. Jag vill dock vända på myntet. Ur min erfarenhet plockar jag fram några exempel på standardtänkets baksida.

Första exemplet är när det stora företaget köper och tar över en programvara. Här ser de ansvariga för standardiseringsarbetet sin chans. Ett stort projekt måste till. Föremålet för standardiseringen är den nyinköpta programvaran. Intresset rör varken ökad funktionalitet eller ens förbättringar av programvaran på de punkter där kodbasen är av sämre kvalitet. Istället är det namn på program, tabeller och kolumner som ska ändras enligt gängse standard. Det stora projekt kan endast förklaras genom standardiseringsivrarnas starka ställning. Beslutet när de fick loss de nödvändiga miljonbeloppen visar deras position i organisationen. Det jag vill peka på i detta fall är att det övergripande målet “lättare igenkännande” inte löstes. Underhållet låg fortfarande kvar hos de som ursprungligen utvecklat programvaran. Ändringen av namnstandarden underlättade inte underhållsarbetet utan försvårades.

Mitt andra exempel hämtar jag från det stora affärssystemet. Inför utvecklingsarbetet tas en standard fram. Redan när den lanseras visar den stora brister i sättet att strukturera programvara. Trots detta har denna standard under en lång rad av år varit helig. Programmeringsspråket utvecklas men standarden bevakas och tillåts inte utvecklas. Det har gått så lång att denna standard konverterats från ett procedurspråk till ett objektorienterat språk. Programmen har i det närmaste blivit omöjlig att underhålla. Bakom konvertering låg marknadsmässiga motiv. Först på plan med det nya objektorienterade språket. I detta fall vill jag framhålla att låsningen av standarden över tiden medfört att utvecklingen strypts. Fördelar som programmeringsspråkets utveckling eller bytet till objektorienterat språk har inte tagits tillvara.

Inom en organisation har grupper sina särintressen. I det första fallet lades åtskilliga timmar på en process som inte skapade något värde. Medan det andra fallet visar att utvecklarnas röst negligeras helt. Utveckling har förhindrats.

This entry was posted in Okategoriserade. Bookmark the permalink.