Arbete – lönearbete

Låt oss göra ett besök i min ungdom. Vi får skruva tillbaka klockan dryga halvseklet. Avfolkningen av landsbygden var i sin linda. Gårdarna var fyllda av stora barnkullar. Byalivets mönster följde årstiderna. Vintertid kunde det bli extrainkomster i något av de stora skogsbolagens avverkningar. Under somrarna skulle förråden fyllas. Höet bärgades så korna klarade vintern. Potatisen grävdes fram ur som jag tyckte ändlösa rader. Men den var viktig. En välfylld potatiskällare garanterade basen i kosthållningen.

Arbetet var tungt. Arbetet var manuellt, byggde på den egna energin. Det var tiden innan oljans inneboende energi hade slagit igenom. Vad jag vill lyfta fram är att det mesta av arbetet var oavlönat. Kopplingen mellan arbete och tillgodogörandet av resultatet var direkt. Hög självförsörjningsgrad. Vi ungdomar såg något annat. Flytta, få fast anställning och tjäna pengar. Komma bort från livet där pengar var bristvara. Få möjlighet att välja bland ett allt rikligare utbud.

I dag sätts ett likhetstecken mellan arbete och lönearbete. I det samhälle som växt fram är vi totalt beroende av pengar. Självförsörjningen har bytts ut mot ett beroende av fungerade inkomst- och varudistribution.

Politiska beslut har drivit på processen med att flytta oavlönat arbete till lönearbete. Ett stort steg var utbyggnaden av barnstugor. Det som tidigare sköttes inom familjen blev till en kommunal angelägenhet. Av betydligt nyare datum är införandet av RUT-avdrag. Namnet är en förkortning av rengöring, underhåll och tvätt. Aktiviteter inom hushållet. Skattevägen lämnas bidrag för arbetskostnaden och rörelsen från arbete till lönearbete stimuleras.

Förändringen från min ungdom fram till idag har varit markant. Kopplingen mellan arbete och tillgodogörandet av nyttan har brutits. Istället har vi fått en indirekt relation via pengar. Lönearbete är bryggan. Vi arbetar för lön och behöver pengar för att konsumera. Min fråga blir om vi får se ytterligare förändringar. Fortsätter utvecklingen till en fullständig separering mellan arbete och nytta?

Finns tecken, detaljer, som kan utgöra steg i den riktningen.

Om vi börjar på arbetssidan finns en skiljelinje mellan motivation och pengar. För att nå framåt gynnas arbetsresultat av engagemang och glöd. Pengar är störmoment. När löneresonemang kommer i förgrunden får arbetsresultatet vika. Det finns också andra uttryck. Vad ska vi kalla de aktiviteter som genomförs av intresse och inte av lön. Inom databranschen finns många exempel.

I konsumtionsdebatten får miljöfrågor allt större plats. Människan lämnar alltför stort fotavtryck. Även om vi har råd ekonomiskt så är vår konsumtion inte hållbar.

Tecken som tyder på en separering av arbete från konsumtion är också det allt större intresse som tilldragit sig för basinkomst eller som det också kallas medborgarlön. Holland och Finland är på gång med förberedelser och försök.

This entry was posted in Arbete. Bookmark the permalink.