Inom ekonomin är förväntningar en ofta återkommande term. Den ligger till grund för beslut hos marknadens aktörer. På en övergripande nivå är antaganden om konjunkturens utveckling av betydelse. Anas en uppgång tas offensiva investeringsbeslut och när en nedgång förväntas präglas besluten av försiktighet. På företagsnivå har förväntningar på orderingången stor betydelse för handlingsalternativen.
Men det är inte på en strukturell nivå som mitt intresse fastnade för begreppet förväntningar utan det jag tänker på är något som går under namnet Rosenthalseffekten.
I ett berömt försök i slutet av 60-talet visade den amerikanska socialpsykologen Robert Rosenthal hur vi påverkas av förväntningar. I en skola gjordes ett test som med stor säkerhet sades avslöja vilka elever som hade lätt att ta till sig undervisningen och förväntades göra stora framsteg. Lärarna fick ta del av undersökningen. Direkt och indirekt påverkades deras inställning till de elever som enligt undersökningen hade de bättre förutsättningarna för studier. Efter några månader gjordes en ny undersökning. De elever som pekats ut av undersökningen hade förbättrat sina prestationer betydligt mer än övriga eleverna. När Rosenthal avslöjade att eleverna valts ut slumpmässigt kände sig lärarna naturligtvis lurade men effekten som Rosenthal ville visa var tydlig. Genom positiva förväntningar från lärarnas sida påverkades eleverna och förväntningarna infriades.
Insikten om förväntningarnas betydelse har en undanskymd plats, åtminstone hos mig. Bemötandet anpassas beroende på vem man möter men det sker på ett direkt närmast automatiskt sätt. Förväntningar på personer i ens närhet är inget man går och tänker på eller ens reflekterar över. Tar man lärarnas perspektiv i undersökningen så går det dock inte att förneka betydelsen av andrahandsuppgifter. Det man hör om en person från andra har betydelse för den egna inställningen. Är ett öppet sinne, göra egna reflektioner och undvika förhastade uppfattningar om personer man kommer i kontakt med den första slutsatsen av undersökningen?
Intar vi det andra perspektivet, elevens, har vi alla hamnat i situationer där vi kännt av andra personers uppfattning, om de dissat eller höjt en till skyarna. Vi stärks och får extra krafter när omgivningen är positivt inställd. Prestationen påverkas. Eftersom fotbollen tillhör ett av mina intressen kan jag direkt göra kopplingen till favören av hemmaplan, ett välbekant fenomen. Förväntningarna på läktaren sprider sig till de egna spelarna på planen. Insikten att prestationen påverkas sätter ljuset på de personer vi omger oss med. Lyfts vi fram eller begränsas vi. Vilka möjligheter har vi att välja omgivning?
Steget är inte långt till ytterligare en reflektion av undersökningen, eleverna som grupp, det relativa. Om det fanns elever som stimulerades av lärarnas höga förväntningar så fanns det å andra sidan också de som fick stå tillbaka. Finns det vinnare så finns det förlorare. En form av nollsummespel. Vem får din positiva inverkan och vem lägger du tvivlet på? Valet är ditt, medvetet eller omedvetet.