Många hyllar marknadslösningar. Där säljare och köpare möts i en överenskommelse och jämviktspris etableras. Priset som båda aktörerna accepterar. Men det går också påvisa att skillnader i aktörernas resurser påverkar förhandlingsresultatet. Över tiden får vi en rörelse där fördelningen kantrar. Allt större del av utfallet hamnar hos den överlägsne parten. Låt oss lämna teorins abstrakta värld och titta på några exempel där marknaden havererar.
Vi har alla kunnat läsa om båtflyktingarna på medelhavet som för hopskrapade kontanter köper sig en plats i en överfylld och sjöoduglig farkost. De ger sig ut på en riskfylld resa med livet som insats. Det förs diskussioner hur denna marknad ska stoppas. Allt från militära insatser mot båtarna till försök att spränga försäljarnas nätverk. Vad vi ser är hur en marknad kan tippa över fullständigt. Säljarna och köparna går in på marknaden med helt olika förutsättningar. Säljarna utnyttjar situationen då köparna är desperata och beredd betala ett högt pris för en strimma hopp om en framtid.
Även på närmare håll kan vi se exempel på marknadens haveri. I tv-programmet “Uppdrag granskning” som handlade om flyktingsituationen lyfter Janne Josefsson fram en frågeställning. Han gör jämförelsen mellan inköpspris av potentiella uthyrningsobjekt och aktuell hyresintäkt. Extremfallet är när inköpspriset plockas in på en månads uthyrning. Men uthyraren ser inte det absurda. Hans svar är “Det är så det fungerar”
Situationen med säljarens övertag utnyttjas också i större skala. Riskkapitalägda Attendos transitboende för ensamkommande flyktingbarn i Solna är ett exempel. Deras ersättning per barn och dygn är 1.940 kronor. Nu utnyttjas lokalerna för allt fler. Intäkterna ökar utan att kostnaderna påverkas. För boendet kan Attendo skicka en räkning till skattebetalarna på 2,6 miljoner per månad. Den säljande aktören sätter priset och ser möjligheten att öka sin vinstmarginal.
När obalansen mellan köpare och säljare är stor utnyttjar den överlägsne parten förhandlingsläget. Ser möjligheter till extra intäkter. För oss andra som betraktar det utifrån får rättvisetanken en törn. Vilka relationer ska råda? Tappar vi tron på rättvisa undermineras hela samhället. Vad finns att göra? Ett alternativ är samhällsfunktioner som utan vinstintressen producerar och tillhandahåller det som annars växer fram som djup samhällsdestruktiva marknadslösningar. Finns andra alternativ?