Sagan om Spotify fascinerar. Uppstickaren som står i centrum när en bransch förändras. På Netflix finns serien “The playlist”. Ingen dokumentär utan en dramatisering om deras förvandling från vision till dominant aktör. Serien har inspirerats av boken “Spotify inifrån”. Nu när jag sett alla sex delarna så lockar det fram några reflektioner.
Först har vi seriens struktur med “rollfördelningen“. Varje del tar sin utgångspunkt från en person och följer förloppet utifrån dennes perspektiv. I första delen är det Daniel Ek som står i förgrunden. Han som personifierat Spotify. Han med visionen, göra musiken tillgänglig för alla, bara ett knapptryck bort. Därefter får vi följa Per Sundin, företagsledaren som representerar musikbranschen som håller på att förändras. Företag som riskerar att köras över när förändringens vindar blåser. Tredje avsnittet är baserat på juristen Petra Hansson. Där visas att uppstickaren även kan spela spelet på de gamlas villkor. Navigera bland befintliga makthavare. Hitta rätt ingångar, liera sig med personer som kan öppna de rätta dörrarna. I fjärde avsnittet följer vi kodaren Andreas Ehn med hans fokus på tekniken. Ligga i framkant, göra det omöjliga, få uppspelningen att starta utan fördröjning. I femte avsnittet ser vi resan ur Martin Lorentzons perspektiv. Affärsmannen med pengarna och den udda personligheten. Hans grundmurade inställning att inget är omöjligt. Det avslutande avsnittet är ur musikernas perspektiv. De många som har svårt att få det att gå ihop. De som inte tillhör den lilla skara som når toppen.
Uppdelningen, att se på vad som hände ur olika perspektiv känns viktig. Något som kan tillämpas på ett allmänt plan. Jag kan direkt referera till min egen erfarenhet inom databranschen. Visserligen börjar den bli en aning ålderstigen men uppdelningen med synpunkter från olika perspektiv var något jag saknade. Onekligen viktigt för att bygga en helhet. Göra det lättare att hantera interna konflikter. Se brytningspunkten mellan personliga intressen och vad som gagnar organisationen. En aspekt av ledarskap.
Den andra frågeställningen som dyker upp hos mig när jag ser serien är “vad är en marknad“. Den traditionella synen får sig en rejäl törn. Bilden att marknaden är där producent möter konsument och när båda aktörerna kommer överens om priset sker en transaktion. Inte en siffra rätt om man vill beskriva vad som hände med musikbranschen. Musikkonsumenten erbjuds gratis tillgång. Skivbolagen mobiliserar enorma resurser för att försvara sin position. Nätets möjligheter förändrar distributionen i grunden. Transaktioner sker inte mellan konsument och producent av musik utan någon annan stans, mellan andra aktörer. Hur ska det beskrivas när marknadsbilden inte passar in?
En tredje frågeställning som vi får se prov på i serien är “kampen om fördelningen“. Förutom ett fåtal och hyllade artister har de flesta som vill hålla på med sin musik en ständig ekonomisk kamp att få det att rulla runt. De behöver hitta en försörjning. Skivbolagen kämpar med näbbar och klor för att bevaka sina intressen. Deras existens sätts på spel. Naturligtvis mobiliserar de sina resurser. I allt detta finns uppstickaren Spotify som kliver in på arenan och tar för sig. Fördelningen är inte given. Är det aktörernas maktposition som avgör vem som får vad.