Havererande marknad

Posted on October 16, 2015 by mhn

Många hyllar marknadslösningar. Där säljare och köpare möts i en överenskommelse och jämviktspris etableras. Priset som båda aktörerna accepterar. Men det går också påvisa att skillnader i aktörernas resurser påverkar förhandlingsresultatet. Över tiden får vi en rörelse där fördelningen kantrar. Allt större del av utfallet hamnar hos den överlägsne parten. Låt oss lämna teorins abstrakta värld och titta på några exempel där marknaden havererar.

Vi har alla kunnat läsa om båtflyktingarna på medelhavet som för hopskrapade kontanter köper sig en plats i en överfylld och sjöoduglig farkost. De ger sig ut på en riskfylld resa med livet som insats. Det förs diskussioner hur denna marknad ska stoppas. Allt från militära insatser mot båtarna till försök att spränga försäljarnas nätverk. Vad vi ser är hur en marknad kan tippa över fullständigt. Säljarna och köparna går in på marknaden med helt olika förutsättningar. Säljarna utnyttjar situationen då köparna är desperata och beredd betala ett högt pris för en strimma hopp om en framtid.

Även på närmare håll kan vi se exempel på marknadens haveri. I tv-programmet “Uppdrag granskning” som handlade om flyktingsituationen lyfter Janne Josefsson fram en frågeställning. Han gör jämförelsen mellan inköpspris av potentiella uthyrningsobjekt och aktuell hyresintäkt. Extremfallet är när inköpspriset plockas in på en månads uthyrning. Men uthyraren ser inte det absurda. Hans svar är “Det är så det fungerar”

Situationen med säljarens övertag utnyttjas också i större skala. Riskkapitalägda Attendos transitboende för ensamkommande flyktingbarn i Solna är ett exempel. Deras ersättning per barn och dygn är 1.940 kronor. Nu utnyttjas lokalerna för allt fler. Intäkterna ökar utan att kostnaderna påverkas. För boendet kan Attendo skicka en räkning till skattebetalarna på 2,6 miljoner per månad. Den säljande aktören sätter priset och ser möjligheten att öka sin vinstmarginal.

När obalansen mellan köpare och säljare är stor utnyttjar den överlägsne parten förhandlingsläget. Ser möjligheter till extra intäkter. För oss andra som betraktar det utifrån får rättvisetanken en törn. Vilka relationer ska råda? Tappar vi tron på rättvisa undermineras hela samhället. Vad finns att göra? Ett alternativ är samhällsfunktioner som utan vinstintressen producerar och tillhandahåller det som annars växer fram som djup samhällsdestruktiva marknadslösningar. Finns andra alternativ?

Posted in Okategoriserade | Leave a comment

Globaliseringens motsats

Posted on October 3, 2015 by mhn

Sökandet efter förståelse av skeenden och händelser är något vi bär med oss ofta automatiserat. Skapa ett sammanhang. Hitta en trovärdig berättelse. När orsakerna fallit på plats skapas trygghet. Sambanden säger något om vad vi kan vänta oss av framtiden.

Vetenskapen har sina statistiska metoder. Söker sannolikheter för samband. För mig får det räcka om sammanhangen känns logiska. På gott och ont. Om jag krampaktigt håller kvar vissa idéer finns risken att jag förbiser nya och bättre orsaksförklaringar.

En tydlig tendens de senaste årtionden har samlats under beteckningen globalisering. Jag har i tidigare inlägg försökt fylla ordet med innehåll. Kortversionen av globalisering är rörelsen mot större enheter. Företag växer till internationella enheter med omsättning större än BNP hos många länder. På det politiska planet finns också tendenser till centralisering. Beslut ska fattas på överstatlig nivå.

En av drivkrafterna bakom globaliseringen är något som jag vill kalla ekonomismen. Rådande idevärld bland dominerande beslutsfattare. Tillväxten satt i högsäte. Ur ett företagsperspektiv är det svårt att förneka att det känns skönt när affärerna trillar in och omsättningen stiger. Speciella fördelar kan nås om något unikt erbjuds marknaden. Något som företaget är ensamt om. Marginalerna kan öka och företaget växer. Blir större på marknaden.

Det finns också en annan drivkraft, maktsträvanden. Orden från en med 50 underställda väger tyngre än om det bara är 5. Många betonar interna karriärmöjligheter med strävan efter avancemang. Få större inflytande. Ta beslut som berör en allt större grupp. Tendenserna är tydliga i många sammanhang.

Dessa drivkrafter, ekonomismen och maktsträvanden, rör sig i en omgivning som sätter upp ramar. En sådan grundsten är oljan. Utnyttjandet av dess inneboende energi har flyttat fram globaliseringens sfär. Världshandelns förutsättning är billiga och effektiva drivmedel för transporterna. Oljan är också en förutsättning för jordbrukets mekanisering. Den digitala revolutionen har möjliggjort en virtuell värld som saknar geografiska gränser. Kapitalmarknaden är internationell.

Vad ska vi kalla globaliseringens motsats? Strömningarna finns om än inte lika tydlig. När jag gräver i mitt ordförråd har jag svår att finna ett lämpligt ord som täcker in globaliseringens motrörelse.

Separatism täcker in delar. Regionala politiker i Baskien driver kravet på självständighet. I Barcelona demonstreras för kataloniens självbestämmande. Men det är inte bara i Spanien som separatistiska tankegångar har genomslag. Skottland är ett annan exempel. Historiskt har vi Sovjetunionens sönderfall.

Även på företagsnivå finns separatism som idealternativ. Avknoppning är den gängse beteckningen. Där delar av företagets verksamhet bryts ut i en separat organisation. Om initiativen kommer underifrån är separatismen mer konfliktfylld. Det jag syftar på är situationen när en personalgrupp hoppar av och startar upp konkurrerande verksamhet.

Det är betydligt svårare att infoga separatismen i en trovärdig berättelse. Var finns drivkrafterna. Ger beräkningar av kostnader och intäkter för någon grupp ett saldo som utgör bränsle för separatismen. Saknas kompromissvilja hos gruppchefer så enda lösning av konflikter blir separering. Har avstånd till makten och detaljstyrningen blivit för stor och slagit undan möjligheten till klassresor för potentiella aspiranter. Eller är det helt enkelt omgivningens ramar som börjar göra sig gällande.

Separatism täcker in bara en delmängd av globaliseringens motrörelse. Andra delar kan samlas under begreppet decentralisering. Geografisk utlokalisering och delegering av makt. Här finns också initiativ på gräsrotsnivå. Det jag tänker på är det som historiskt började med 70-talets gröna vågare och miljörörelsen. I dag återkommer tankegångarna i ny tappning. Närodlat har en positiv klang. Marknaden för lokala produkter är välbesökt även om de inte alls når upp till köpcentras betydelse. Återerövring av ett förlorat odlingskunnande har blivit ett alternativ. Här finns hela skalan från stadsodling över kolonilotter till småskaligt självhushåll.

Posted in Globalisering | Leave a comment

Flyktingströmmen

Posted on September 9, 2015 by mhn

965@70

En liten pojke ligger död på en strand. Bilden ger flyktingsituationen innehåll. Något som händer långt bortom horisonten på vår inrutade vardag. Bilden berör. Trots avståndet hugger det till i bröstet. Barn som drabbas. Debatten om flyktingsituationen har tagit en ny vändning. Bägaren är på väg att rinna över. Något måste göras. Tidningar fylls med artiklar och TV ger direktrapporter och debatter. Vi har kommit till en ny punkt. Alla vill hjälpa till.

På tre minuter ger Rosling en bra bild av dagens situation. Jag länkar till hans beskrivning. Bestämmelser och överenskommelser har skapat situationen där användande av legala transportvägar förhindras. När flygbolagen riskerar dryga kostnader leder det till att de vägrar ta med flyktingar på sina ordinarie turer. Smugglarnas undermåliga båtar skulle kunna ersättas med sjövärdiga färjor. Regelverk har skapat grogrunden för den illegala marknaden. Diskussionen om den illegala människohandeln måste utgå ifrån och ifrågasätta de bestämmelser som finns.

Jag ser uppgifter om att det finns 4 miljoner som flytt Syrien. I första hand finns de i grannländerna som Turkiet och Libanon. Turkiet har tagit emot 1,8 miljoner och Libanon 1,2 miljoner. Media basunerar ut en enorm flyktingström till Sverige. Uppgifter om att 200 kommit till Malmö det senaste dygnet. När flyktingströmmen räknas i miljoner. Proportioner!

Vad händer i Syrien? Varför överger befolkningen sina hem och ger sig iväg mot en oviss framtid? Har de tappat hoppet om en dräglig framtid i sitt hemland. Jag söker förklaringar. Finns det trovärdiga berättelser.

Första artikeln som jag stöter på är Göran Greiders “Flyktingkatastrofen är ingen naturkatastrof”. Han vill peka på sambandet med USA:s invasionskrig mot Irak våren 2003. Resonemanget bygger på att krossandet av Saddam Husseins militärapparat öppnade vägen för olika rebellgrupper och extremister. IS fick fotfäste. En generell förklaring över maktförhållanden, gäller såväl länder som företag och andra mindre grupper. När den befintliga makten försvagas finns ett tomrum som ska fyllas. Frågan är vad som kommer istället.

Ett annat försök till förklaring ges i ett blogg-inlägg. Här är länken. Där pekas på befolkningstillväxten. Syrien hade 1960 en folkmängd på 4,5 miljoner. Dryga 30-år senare 1994 hade den växt till 13,8 miljoner. År 2010 var antalet 22,5 miljoner. Tillsammans med torkan 2006-2011 finns en försörjningskris som anges som en av huvudorsakerna till inbördeskriget.

Samhällen som inte fungerar. Dess innevånare har varken försörjning eller känner trygghet. Är den växande flyktingströmmen tecken på att allt fler samhällsbyggen håller på att rämna. Hur byggs ett hållbart samhälle? Är det dags att damma av parollen från den franska revolutionen 1789 “Frihet, jämlikhet, broderskap/solidaritet”, och ge slagorden innehåll.

Posted in Okategoriserade | Leave a comment