Funderingar och fantasier

Trygghet är ett begrepp som jag först på senare tid kommit att inse vidden av. Visst har det alltid funnits men vadå. Trygghet!? För att försöka åskådliggöra dess betydelse tar jag först några exempel.

Första exemplet hämtar jag från tentasituationen. Där den ene går till tentasalen med stor trygghet. Spänningen finns där och även en trevlig känsla att äntligen få skriva av sig. Tryggheten finns. Allt rinner till och svaren kommer med automatik. Men vi har också det motsatta där tryggheten saknas. Då är det inte lika roligt. Tentasalen med dess frågeformulär är ångestladdat. När frågorna läses igenom är det som om allt pluggande är bortblåst. Frågorna känns konstiga. Otryggheten blockerar vägen till svaren som naturligtvis finns där efter många timmars tragglande. Två olika situationer där tryggheten är tyngden som avgör gungbrädans tentautslag.

Vi har också idrottssituationen när en spelare som med vetskapen om tränarens stora stöd i ryggen känner trygghet. Spelaren vågar sig på det omöjliga. Bara attityden innebär en stor fördel och skulle det mot förmodan misslyckas så finns alltid förklaringar på lager. Tryggheten finns när tränarens förtroende borgar för den säkra platsen. Sedan har vi den andra spelaren med bristande trygghet. När han får beträda arenan är situationen en helt annan. Då trygghet saknas så minimeras risken för misslyckande. Spelaren vågar inte spela ut. Utvecklingen uteblir. Tryggheten har talat!

Hur är det med tryggheten i arbetssituationen. Jag vill påstå att trygghet är ett viktigt begrepp och har stor betydelse för arbetsplatsens prestation. Om allt kunnande som finns innanför väggarna ska utnyttjas så är trygghet något som alla måste känna. Trygghet skapar också arbetsglädje! Här vill jag åter lyfta fram uttrycket vilken typ av personer gör andra bättre. Viktiga ingredienser är generositet och solidaritet. Trygghet skapas om alla kan känna arbetsgruppens stöd i ryggen. Något helt annat är när individualistiskt och egoistiskt tankemönster får fotfäste. Det kan gälla allt från individuella bonusar till drivandet av frågor utifrån ett egoistiskt karriärperspektiv. När dessa tankegångar slagit rot på arbetsplatsen kan de likt en epidemi vara svår att stoppa. Vi får en situation där tryggheten ersätts med bevakning och kontroll av varandra.

Trygghet är värd att kämpa för!

Ordet platta har fått en ny betydelse. Förr utgjorde ordet musiklivets nav omkring vilket hela branschen kretsade. Numera betyder platta eller läsplatta/surfplatta som den också kallas något som håller på att slå igenom på bred front. Det är framförallt i mediavärlden med dagstidningar, tidskrifter och nyhets-förmedling/bevakning som den gör sitt intåg.

Förr tillhörde morronrutinerna att tillsammans med morronkaffet också ögna igenom dagens tidning. Nu håller jag på att försöka anpassa mig till tidens landvinningar. Med kaffekoppen i den högra handen så är den vänstra fri att styra den nyinskaffade läsplattan. Användningsområdet är läsning av nyheter och hålla kolla på artiklar i det ständigt växande och lättillgängliga nyhetsflödet. Hantering av inkommande mail går också bra trots plattans begränsade tangentbord.

Lyfter vi blicken från de ändrade rutinerna och tittar på företeelsen utifrån ett övergripande perspektiv så är det framförallt tidningsutgivningen som påverkas. Nätkostnaderna som ersätter traditionella tryck- och distributionskostnader är bara en bråkdel. Allt talar för att den kommer att slå igenom. Tidningarna tjänar miljonbelopp och konsumenten kan hoppas på större tillgänglighet av ett snabbare och billigare nyhetsflöde.

Vi har också en annan aspekt av det förändrade mönstret. Förutom att tryck och distribution av dagstidningar kostar timmar så innebär det pappersförbrukning. I dessa tider när produktionen måste börja begränsa sin förbrukning av ingående material så kommer också detta argument till stöd för utvecklingen.

Nu är det inte bara en kostnadsfördel för tidningsutgivarna och en miljöfördel för oss andra utan det ger också andra fördelar. Genom de applikationer som nu växer fram för plattorna så kan bevakningen av vad som händer inom de specialintressen som var och en har bli betydligt enklare, snabbare och effektivare. Publiceringen på nätet kan ske betydligt snabbare än vad som gäller för en tryckt tidning/tidskrift. Tillgängligheten är större. Jämför en plattas tillgång till hela nätets information mot en packe tidningar eller tidskrifter som inte blir gamla utan kastas i soporna. Med en platta kan kompletterande sökningar ske. Uppgifter kan på ett helt annat sätt ifrågasättas och verifieras genom nätet.

Företag som har en stor del av sina intäkter från utvecklingsarbete har här en marknad som växer. Många spår med rätta en kraftig tillväxt av applikationer för plattor. En mindre yta för användargränssnittet och en annan eventhantering ställer ändrade krav på utvecklingsarbetet. För de som ligger i startgroparna finns potential. För andra som väljer att avvakta är snart möjligheten borta. De blir kvar på perrongen när tåget gått.

Många av mina funderingar har kretsat runt förändringsprocesser. Jag har på nära håll kunnat se hur utvecklingsarbetet allt mer blivit ett teamwork när arbetet delats upp i flera kunskapsområden. Men det finns också andra tendenser. Det verkar finnas en organisk kraft i tillväxt av lager mellan de som berörs av utvecklingsarbetet och de som ska utföra det. Många vill vara med och dela på kakan. Vilket innebär en ohämmad tillväxt av antalet timmar som läggs ner i projekten. Denna tendens vill jag kalla projektorganisationens varböld. Något som växer och fortgår så länge någon är villig betala den allt dyrare notan för det som kunnat vara enkelt förändringsarbete.

Det är därför uppfriskande att läsa en artikel som berör ämnet teambuilding. Artikelförfattaren lyfter fram frågan “vilken typ av personer gör andra bättre”. Något som aldrig kommer upp på dagordningen i organisationer där positionstänket fått fäste. Där istället diskussionen rör frågor om karriärvägar och hur saker utnyttjas för att klättra i hierarkin. Ett individualiserat och egoistiskt tänk. Artikeln tar sin utgångspunkt i hela teamet. Ett sätt att illustrera teamet gör han genom ett rita upp ett diagram. En sjuhörning där varje hörn representerar en aspekt av personligheten. Diagrammet kompletteras med en tiogradig skala från diagrammets mitt och ut till respektive hörn. Därefter representeras varje teammedlem av en yta som dras upp mellan dessa sju hörn utifrån bedömning av personen. Bilden kan jämföras med den stjärna som används för att visa en persons hälsoprofil men nu gäller det teamets.

De sju hörnen representerar

Technical Ability
För att hamna längst ut i detta hörn är det fråga om “The Lead Engineer”. En person som artikelförfattaren pratar i termer av 10xdeveloper.

Charisma
De som har hjärta för alla och starkt bidrar till trivseln kommer långt ut på denna skala.

Grit/Determination
Envishet, vägran att ge upp och beslutsamhet är egenskaper som graderas i detta hörn.

Teaching Ability
Egenskapen att ta till sig nyheter och förmedla dessa till övriga i teamet är det som värderas här.

Hustle Ability
Fixaren som får saker gjorda. Den som alltid hittar vägar att komma vidare. Personer med dessa egenskaper får sin yta långt ut i detta hörn.

Honesty & Sincerity
Hur det är ställt med ärlighet, uppriktighet och prestigelöshet visas i denna del.

Work Etic
Arbetsmoral som att alltid ge hundra procent och att kunna sprida detta är egenskapen i det sista hörnet.

Om teammedlemmarnas egenskaper bedöms och ritas in i ett sådant diagram så visar sig tydligt vad som ska tillföras för att höja teamets produktionsförmåga. Där diagrammet inte har någon täckning behövs tillskottet.

Naturligtvis är “rätt” utvecklingskunnande viktigt men här visas också behovet av en helhetsbild. Frågan “vilken typ av personer gör andra bättre” är värd att upprepas. En inte helt lätt fråga. Betydligt enklare är att identifiera motsatsen som när kollegor betraktas som konkurrenter. Hur bekämpas individualistiskt positionstänk? Teamet i fokus!

Hela artikeln finns att läsa här:

Artikel