Pengar

Pengar saknas! Ett uttryck som vi får höra näst intill dagligen och i skiftande sammanhang. Inom den privata sfären stöter vi på uttrycket när vi ska unna oss det lilla extra och riskerar att spoliera hushållskassan. I idrottsrörelsen hörs uttrycket när höga ambitioner och klättring i seriepyramiden kommer på tal. Uttrycket är också vanligt när offentliga satsningar diskuteras. Även befintlig servicenivå ifrågasätts när budgeten ska fastställas. Det måste sparas. Pengar saknas. Alltid samma visa. Allt verkar hänga på pengar. Allt är beroende av pengar.

Staten har monopol på utgivningen av sedlar och mynt. Så har det inte alltid varit. Fram till början av 1900-talet hade varje bank rätten att ge ut egna sedlar. Nu har Riksbanken ensamrätt. De står för sedelpressarna. Användningen av kontanter håller dock på att försvinna. Snart är det bara jag och några jämnåriga som håller kvar vid kontanter och vägrar gå över till korthantering. Tiden är inte på vår sida. Det kontantlösa samhället är på väg. Busstrafiken är bara ett exempel där kontanter inte längre är gångbart.

Även om kontanthanteringen är på väg bort så behåller pengar sitt grepp. Pengar kan också vara summor innestående på ett konto. Låt oss kalla denna typ för elektroniska pengar. De har en speciell egenhet. Dessa pengar skapar banken när de beviljar ett lån. Kundens konto som tillförs lånebeloppet balanseras i bankens tillgångar av det signerade låneavtalet där kunden förbinder sig att betala både ränta och amortera av lånet. Bankerna lånar ut pengar utan föregående inlåning från annat håll. De skapar pengar. Kreditexpansionen har formligen exploderat. Den ökande utlåningen/penningmängden har medfört stigande priser på tillgångar som bostäder och aktier. Över 95 procent av penningmängden består av elektroniska pengar. Summor på en konto.

När bankerna kan skapa pengar är det föga förvånande att de formligen kan vaska fram guld ur sin kreditgivning. Deras megavinster får sin förklaring. I en artikel som etsat sig fast presenteras de fyra Svenska storbankernas gigantiska vinster. Utslaget per anställd rör det sig om 75 tusen per månad. Väl att märka i vinst och efter skatt. 75 papp inte illa eller … Verkligen gigantiska vinster. Hur fördelas de? Utrymme finns för både väl tilltagna utdelningar och miljonbonusar. Det är först när lånens säkerhet ifrågasätts som maskineriet börjar hacka. Bankerna blir sittande med kreditförluster. Vacklar tilltron mellan bankerna sätts clearingsystemet RIX ur spel som reglerar transaktionerna mellan bankerna och hela kreditmarknaden är riktigt illa ute.

De senaste årens utveckling är oroande. Å ena sidan har vi miljardvinster men vi har också sett exempel på kreditförluster som liknar svarta hål. Allt och alla sugs med. Hela bygget känns skakigt. I denna osäkra och mörka bild måste jag bjuda på några ljusglimtar.

Första alternativet jag vill lyfta fram är JAK-banken. De har en helt annan syn på kreditgivningen. Medlemsbanken bildades redan 1965 och blev godkänd som bank 1997 då regeringen gav bankoktroj vilket bland annat innebär att banken omfattas av den statliga insättningsgarantin. Långivning måste alltid motsvaras av sparande. Det ska befinna sig i balans. Sparande i banken samlar ihop sparpoäng som förbrukas när lån tas. Både in- och utlåningen är räntefri.

Ett annat alternativ är EKO-banken. De fick sin bankoktroj 1998. Den är transparent i sin verksamhet. Utlåningsverksamheten är öppen och publiceras. Kundernas inlåning finansierar utlåningen. Lånen måste ge ett socialt, ekologiskt eller kulturellt mervärde. Vill du påverka hur dina sparpengar ska användas så är det EKO-banken som gäller.